Tydliga tecken på funktionell dumhet

Medelklassen måste ta sig en funderare

Vårdplatser kräver fler undersköterskor och färre administratörer och kommunikatörer.

Är du medelklass och känner att ditt jobb är meningslöst? Du är inte ensam, ifall det är en tröst.

Mycket expertis talar för att stora delar av medelklassen borde avskaffa sig själva. Inte på något våldsamt sätt, såklart. Snarare kan man ta sig en rejäl funderare på om man inte ska bli hantverkare eller undersköterska. Det menar Mats Alvesson, professor i organisationsteori.

Till vardags granskar Mats Alvesson det han kallar funktionell dumhet. De ingrodda idéer man inte vill tänka utanför. Han menar att medelklassens oförmåga att kritiskt granska sitt eget arbete är ett exempel på denna dumhet.

Det är ett problem att en allt större del av offentlig sektors finansiering äts upp av kostnader för pr, kommunikation och reklam. Och två av tre nyanställda inom vården är administratörer.

Den andra personalen, låt oss kalla dem de samhällsbärande, vittnar om underbemanning på grund av nedskärningar.

Kommunikatörer tenderar att vara lite som kliché-män som anställer sig själva. Det börjar med en kommunikatör. Helt plötsligt är kostnaderna uppe i två miljarder.

I boken Bullshit Jobs : En Teori menar antropologen David Graeber att ungefär hälften av alla jobb idag är meningslösa. Han analyserar också samhällsskadliga verkningar, alltså jobb som sabbar.

Dessutom menar han att meningslösa jobb, även om de inte gör någon direkt skada i samhället, blir psykologiskt destruktiva när de kombineras med en syn på arbete som den primära källan till självrespekt. Många mår alltså piss av sitt arbete, även om de har det rätt bekvämt.

Det som gör de här teorierna spännande är att de inte förhåller sig till klassförakt på samma sätt som stora delar av vårt samhälle, som kröker sig inför det.

Alla dessa små signaler i vår vardag om att det medelklassen sysslar med på kontoren är finare och mer värdeskapande, och inte alls beroende, av det arbetarklassen gör på sina jobb? Alvesson och Graeber verkar ha vänt dövörat till det.

De förhåller sig också kritiskt till utvecklingsexperters religion högre utbildning. Skapar högre utbildning alltid bättre människor? Som både kan bete sig och tänka kritiskt? Även om svaret skulle vara ja, vilket inte är mitt spontana intryck efter att ha firat Valborg i universitetsstäder någon gång, kan inte det få vara ett värde i sig självt? Måste alla som någon gång läst en kurs i något arbeta med det på heltid?

Det finns inget som säger att medelklassen inte kan ta med sig surt förvärvade vanor när de börjar jobba med något annat. Förutom lönen då. Lönen i arbetarklassyrket måste höjas. Sen kan man gasa på.

Följ ämnen i artikeln