Jonas Sjöstedt är ingen Corbyn

Publicerad 2018-07-02

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I december 2011 presenterade Vänsterpartiets framtidskommission sin slutrapport. Viktigaste budskapet var uppmaningen att Vänsterpartiet måste sluta bygga sin identitet i relation till Socialdemokraterna. När S krisar måste V försöka stå på egna ben.

”Vi måste sluta se på oss själva som riksdagens lilla vänsterkraft och ta ett mycket större ansvar för arbetarrörelsen”, skrev man.

Sju år har gått och sedan dess har Vänsterpartiet i stället blivit partiet som möjliggör att vi har en socialdemokratiskt ledd regering.

Jonas Sjöstedt är en kulturrevolutionär. Under hans partiledarskap har Vänsterpartiet – ständigt i opposition – gått från att vara en samling politiker som tycker sig förvaltar partiets mandat till att inse att man finns för väljarna.

Under Vänsterpartiets senaste kongresser så har partiledningen skrutit med att de beslut ombuden tar faktiskt kan bli regeringspolitik. Det är ingen liten sak för att parti som understundom mest präglats av sin ovilja till makt.

Nu gör man budgetar ihop med Magdalena Anderson och förändrar livet för sina vanliga svenskar som vilket parti som helst.

Så vad är nästa steg för V? I Jonas Sjöstedts tal i Almedalen fick vi en liten glimt: han ska bli Jeremy Corbyn. Han ska leda en rörelse.

”Det pågår två valrörelser samtidigt”, slog Sjöstedt fast. Vänsterledaren åker runt i Sverige, träffar vanligt folk och får tala om bostadsbristen, otrygga jobb och ojämlikhet. Han drar rekordpublik och folk vill prata om LSS, strejkrätten och klimathotet. Men när han bjuds in till radio och tv vill alla bara prata invandring.

Så det är ut på vägarna igen. Och i mötet med väljarna – långt bort från Agenda-studion och radiohuset – så kan Sjöstedt tala om sin ”politik för de många, inte för de få”. Och även om V i en mandatperiod visat sig kunna ta ansvar så släpper man inte sin gamla superkraft: att vara protestpartiet framför andra.

– Vi bygger inga murar. Vi hotar inte rätten att strejka. Vi säljer inte ut välfärden. Vi tycker att sjuka ska få sjukpenning, säger Sjöstedt.

Folk kan lita på Vänsterpartiet, helt enkelt.

Frågan är om det är så enkelt.

För 20 år sedan – med saneringspolitiken – kunde Vänsterpartiet lätt kapitalisera på missnöjet över sakernas tillstånd. I dag har man minst sagt konkurrens i den genren. Opinionsmätningarna ser förvisso bra ut, men vad är det värt om Ulf Kristersson vinner valet?

Trots allt så avgörs Vänsterpartiets väljarstöd – och inflytande – av hur det går för ­Socialdemokraterna.