Regeringen ska se sig i spegeln
Skogsbranden i Västmanland har pågått i mer än en vecka och kritiken mot Sveriges krisberedskap börjar bli allt mer högljudd.
Förre försvarsministern Mikael Odenberg säger i Dagens industri att ”när man rustar ned försvaret minskar inte bara försvarets förmåga att göra något i orostider utan också förmågan att stötta det civila samhället i fred”.
Andra med inblick i försvaret menar att tidigare försvarsbeslut har inneburit att Sveriges helikopterberedskap är mycket sämre i dag än vid Estoniakatastrofen.
Försvarets nyinköpta helikoptrar är dessutom inte utrustade för att bekämpa bränder. De är – till skillnad från de gamla – inte utrustade med brandtunnor.
Utredning för att lära sig
Det är självklart omöjligt att i dag veta vilka faktorer som bidragit mest till den okontrollerade spridningen av elden. Men de första insatserna verkar helt klart inte ha varit tillräckliga.
Regeringen har nu meddelat att de ska tillsätta en utredning för att utvärdera erfarenheterna. Det har Aftonbladets ledarredaktion redan tidigare ställt krav på.
Det som ansågs vara billiga politiska poänger häromdagen verkar nu vara höjden av regeringskonst.
Nästa katastrof kommer inte se likadan ut som denna. Men det är ändå möjligt att lära sig något av bristerna.
Det är viktigt att utredningen får ett tillräckligt omfattande uppdrag och att den bemannas med en självständig och kompetent utredare.
Många frågor
Den stora skogsbranden sätter sökljuset på många strategiska frågor.
Har Sverige anpassat sig tillräckligt till ett klimat med mer extremt väder? Vilka är effekterna av det krympta och förändrade svenska försvaret? Hur fungerar den förändrade krisorganisationen som infördes efter regeringens problem att hantera tsunamin 2004?
Det är alltid lätt att vara efterklok. Men det är faktiskt genom att utvärdera och utreda denna typ av extrema händelser som vi kan lära oss vad som kan bli bättre framöver.