Gisslandramat får inte hända igen

Stärk arbetsmiljön på landets fängelser

Lyckligtvis friades gisslan på Hällbyanstalten efter Polisens förhandlingar. Men våldet på anstalten är inget nytt.

Under onsdagen hände det som inte fick hända. Det var på Hällbyanstalten i Eskilstuna som två morddömda fångar överföll en kvinnlig och en manlig kriminalvårdare med rakblad och tog dem som gisslan.

Lyckligtvis slutade det hela väl. Efter flera timmars förhandlingar lyckades polisen först få den ena vårdaren fri och sedan den andra.

Kravet från fångarna var en helikopter för att ta sig ut ur fängelset, något de inte fick. Det andra kravet var pizzor, och 20 kebabpizzor levererades till Hällby.

Anstaltschef Peter Sjölin meddelar under morgonen att de två medarbetarna mår bra och får all hjälp de behöver.

Hur kunde det ske?

I P1 morgon berättar kriminalvårdens säkerhetsdirektör Kenneth Holm om vad som händer nu när dramat är över. Fångarna är intagna på polishuset i Eskilstuna och en intern utredning ska visa vad som brustit.

Hur något sådant här kunde ske hade han än så länge inget svar på.

Men dessvärre är detta inget unikt. För det ökande våldet på svenska fängelser är helt oacceptabelt.

För tio år sedan omkom den 24-åriga kriminalvårdaren Karen Gebreab efter att brutalt ha slagits av en fånge på häktet i Flemingsberg. Den gången tog det en minut och 19 sekunder från det att våldet började innan hjälpen kom.

Partierna som nu tävlar i vem som vill bura in flest fångar, kan inte blunda för kriminalvårdens arbetsmiljö.

Att säkerheten för personalen är a och o måste vara särskilt viktigt på ett högsäkerhetsfängelse som Hällbyanstalten. Här sitter landets tyngst belastade kriminella. Många är våldsamma och flera är som i gårdagens gisslandrama dömda för mord.

Ändå räcker det med att skrapa på ytan för att inse hur våldet verkar vara en del av vardagen.

Katrineholmskuriren skriver om de många fall av hot och våld som uppmärksammats bara under det senaste åren på Hällby.

Senast i februari i år åtalades en 29-åring för att ha huggit en pincett i en medfånges hals och öga. Samma månad dömdes en annan fånge för misshandel efter att ha slagit en intagen med en kastrull i huvudet.

Och enligt ny information som Aftonbladet kommit över tog sig en av gisslantagarna tidigare i år in i vaktrummet på Kumlaanstalten, beväpnad med en fasttejpad sax runt handen och hotat personalen.

En situation som turligt nog gick att avstyra, och som föranledde att han flyttades till Hällbyanstalten.

Sommarvikarier riskerar sina liv

Fackförbundet Seko har länge länge lyft otryggheten för de anställda i svensk kriminalvård. I en rapport från 2018 visar de hur utsattheten ökat över tid och att en tredjedel av de anställda på fängelser och häkten är outbildade och visstidsanställda.

Och detta är minst sagt relevant information sett till gårdagens gisslandrama. Det kommer ju inte som en överraskning att sommarmånaderna innebär särskilda risker för de många vikarier som varken känner till rutiner eller har kännedom om vad som ska göras i nödsituationer.

Enligt Sekos ordförande Gabriella Lavecchia krävs mer resurser till svensk fångvård, både för att minska överbeläggningen men också för att få en tryggare arbetsmiljö för de anställda.

Och detta är inte en orimlig begäran.

Partierna som nu tävlar i vem som vill bura in flest fångar, kan ju inte blunda för kriminalvårdens arbetsmiljö.

Visst ska våldet på gatan bort. Men att lägga över hela bördan på outbildade sommarvikarier i kriminalvården, det kan ju inte vara tanken.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.