Riksbanken lägger en blöt filt över Sverige
Höjd ränta kommer inte att stoppa prishöjningarna
Att Viktor Orbán nu bestämt sig för att betala den ryska gasen i rubel kan vara en av Vladimir Putins största framgångar i kriget mot Ukraina. Den enighet som fram till i går funnits när det gäller affärer med Ryssland kan vara på väg att brytas.
Det kan bli värre. Inom några veckor löper avtalen om rysk gas ut för flera av de stora länderna i Europa. Det lär bli stökigt på energimarknaden. Redan Putins beslut i tisdags att stoppa leveranserna av gas till Polen och Bulgarien fick priserna på el i Europa att ta ett skutt uppåt.
Kan inte göra ett smack
Åt allt det där kan den svenska riksbanken och Stefan Ingves inte göra ett smack. Samma sak gäller att det saknas transportkapacitet i världshandeln, nedstängningar i Kina eller bristen på halvledare och andra insatsvaror. Kort sagt precis de faktorer som nu drivit upp inflationen och som i dag fick bankens direktion att helt lägga om kursen.
Istället för att börja höja räntan 2024 gör man det nu.
Att styrräntan går upp med en kvarts procent är i sig själv kanske inte så dramatiskt. Dramatiskt är det däremot att Riksbanken nu säger att man planerar för ytterligare två eller tre höjningar redan i år. Och att styrräntan om ett år förväntas ligga närmare 1,2 procent och på nästan 1,6 procent om två år.
För den som har lån på sin bostad betyder det i praktiken fördubblade räntekostnader. Det blir indragningar på det mesta i hushållsbudgeten.
För företagen innebär högre lånekostnader att det blir svårare att räkna hem investeringar.
Det blir färre nya jobb och svårare att göra samhället hållbart.
Drabbar ekonomin
Fortsätter Riksbanken att höja räntan kommer en blöt filt att läggas över den svenska ekonomin.
På sätt och vis är det meningen. Lönekrav och prisökningar ska hållas i schack. Inflationen måste ju ner till två procent.
Problemet är bara att den svenska räntan ju knappast påverkar det som just nu driver på prishöjningarna. Den kommer inte att sänka energipriserna, ändra Kinas pandemipolitik eller minska bristen på halvledare.
I själva verket kan Riksbankens direktion tvärt om i dag ha bidragit till just det man vill undvika, att inflationsförväntningarna biter sig fast i svensk löne- och prisbildning.
Alla vill ha kompensation
Ingen har missat att kraven på kompensation för stigande kostnader redan kommer från allt fler håll i samhället. Bönder, bilägare och företag kräver stöd från staten och sänkta skatter. Annars planerar de att höja sina priser för att kvitta högre kostnader.
Nu blir också lånekostnaden högre. Det lär inte dämpa kraven.
Dessutom står landet inför en avtalsrörelse. Lönerna för miljoner anställda ska omförhandlas i vinter.
Hittills har fackförbundens krav på kompensation för de stigande priserna varit försiktiga. När Riksbanken nu i sina prognoser räknar med en inflation långt över målet på två procent de närmaste åren kommer det att vara svårt att försvara återhållsamheten.
Dagens beslut från Riksbanken är kanske precis det läroböckerna skulle rekommendera. Men Stefan Ingves och de andra cheferna i banken måste fundera om det också är rätt sätt att värna den svenska ekonomin just nu.