Linda Piras app säljer Orten till överklassen

Workish har ojämlikhet som affärsplan

Linda Pira har lanserat Workish – en app för microjobb. Lotta Ilona Häyrynen tycker hon borde byta sällskap från överklassen.

Få i min bransch har någonsin stått i ICA-kön i Husby.
Stockholms journalister, PR-konsulter, politiker eller entreprenörer bor sällan ute i storstadens förorter. Särskilt inte i de förorter som är socioekonomiskt allra mest utsatta.

Själv har jag stått i den där kön många gånger. Ofta går den olidligt långsamt, utan att för den sakens skull behöva vara särskilt lång. I början tyckte jag det var obegripligt att kassapersonalen inte kunde vara snabbare, eller att jag alltid hade oturen att hamna bakom tre, fyra, fem särskilt krångliga kunder.
Tills jag såg vad det handlade om: fattigdom.

För före ICA-besöket har man suttit hemma och räknat, och brister budgeten blir det ingen mat. Det finns inget utrymme.

Har man kort om pengar blir varje prislapp viktig. Stämde verkligen kvittot mot vad som stått i veckans reklamblad? Var det inte extrapris på just dessa varor? Hur kunde summan bli 35 kronor för bananerna, fastän kilopriset var mycket lägre? Och så rabattkuponger, koder och specialerbjudanden man fått hem i brevlådan. Allt sådant tar tid. För före ICA-besöket har man suttit hemma och räknat, och brister budgeten blir det ingen mat. Det finns inget utrymme.

Rätt få av oss som har pengar att röra sig med skulle palla lägga fem minuter extra på att få fem kronor rabatt. Det är ett privilegium att ha det utrymmet – att ha det så gott ställt att ens tid är värdefullare än pengarna.

Appen Workish, som lanserades av rapparen Linda Pira med affärspartners i dagarna, har exakt den här ojämlikheten som sin affärsplan.

Klart det finns en marknad. Men i praktiken suger Workish ut både den som vill ha skruvhjälp och den som söker jobb.

Workish är vare sig den första eller den sista appen i det som kallas för gig-ekonomin som har samma princip som affärsmodell. Man är helt enkelt bara en så kallad ”förmedlare” av arbete. En mellanhand och en plattform som ska para ihop arbetsköpare av små tjänster, så kallade microjobb, med arbetstagare.

Den som har gott om pengar, men lite tid, och desperat vill få sina nya möbler hopskruvade, kan snabbt komma i kontakt med någon som för en struntsumma kan tänkas utföra tjänsten.
Klart det finns en marknad. Men i praktiken suger Workish ut både den som vill ha skruvhjälp och den som söker jobb.

Workish ser sig inte som arbetsgivare men tar ut 12% av lönen i kompensation för förmedlingen av microjobbet.
För Workish är det otroligt praktiskt. Man tar noll ansvar för skatter, betalningar, arbetsmiljö eller annat som är grundbulten på en vettig arbetsmarknad, men kan ändå casha in.
Max Karlsson, ordförande för fackförbundet Handels ungdomskommitté i Stockholm, har gjort en bra genomgång av alla Workish baksidor här.

Men om Workish inte är arbetsgivare, vem är det då? Rättsläget kring gig-företagen är inte helt solklar, och nya tjänster med ny teknik utvecklas snabbare än lagstiftningen. I dag ser det ändå ut som att det är den som vill få sin hylla hopskruvad som är arbetsgivare. Det betyder att jag, inte Workish, står med allt arbetsrättsligt ansvar om någon skulle slinta med borren i mitt hem.

... Borde veta hur lätt det är att bli utnyttjad eller låta sig utnyttjas för några extra slantar på fickan.

Workish lanserades brett av flera hiphop-profiler på sociala medier. Bland dem fanns stjärnor med stort socialt patos – personer som också stått i den där ICA-kön och prasslat med rabattkupongerna eller haft föräldrar som gjort det. Man borde alltså veta hur lätt det är att bli utnyttjad eller låta sig utnyttjas för några extra slantar på fickan.

Några dagar efter lanseringen verkar de flesta ha backat från att stötta appen. Rapparen Stor, till exempel, tog ned sitt Instagram-inlägg om Workish. Linda Pira själv har när det här skrivs inte svarat på den massiva kritikstormen som mött appen, och i dag verkar den enda kändisen som öppet försvarar Workish vara medieprofilen Calle Schulman.

Det sista sätter fingret på vem som i slutändan tjänar på den här typen av företag som har fattigdom som grundbult i sin verksamhet. Calle Schulman är adlig, kompis med kungafamiljen och en av mediesveriges mest välbetalda personer.
Workish har sin adress på Karlavägen, mitt på Östermalm, i samma kvarter där Calle Schulman för några år sedan begärde 11 miljoner kronor för sin lägenhet.

Han kommer aldrig behöva stå i ICA-kön och räkna varje krona. Men han vet definitivt hur man själv kan tjäna pengar på dem vars matbudget kan spräckas om en bananklase kostar fem kronor för mycket.
Linda Pira borde välja annat sällskap.

Lyssna på Aftonbladet ledares podcast Den ideologiska frågan. Denna vecka möter vi Ingvar Carlsson och Ann-Marie Lindgren om deras nya bok ”Vad är socialdemokrati?”

Där poddar finns Itunes A-cast