Om Anders Tegnell har rätt lär många få panik

Har andra länder släckt ner för mycket?

Uppdaterad 2021-11-06 | Publicerad 2020-04-19

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Lyssna på krönikan. Anders Lindberg läser:

Danmark öppnar förskolor, Finland öppnar Nyland. Donald Trump pratar om att öppna hela landet, vad han nu menar med det. Redan förra veckan öppnade Tjeckien vissa affärer och i Österrike börjar regeringen successivt lätta på restriktioner för handeln.

Så vad händer nu?

Ingen vet. Det var ett experiment att stänga ner hela länder och det blir ännu ett experiment att öppna dem igen. Risken för en "andra våg" där coronaviruset kommer tillbaka debatteras hett men det finns inget facit.

Svenska Folkhälsomyndigheten har hela tiden betonat att strategin måste vara långsiktig. Man vill plana ut kurvan av smittade så att sjukvården inte översvämmas och för att hinna öka beredskapen.

Hittills har det fungerat. I Stockholm har intensivvårdsplatserna fyrdubblats och kurvan över döda har inte vänt brant uppåt. Det är tufft, men inte hopplöst.

Folkhälsomyndighetens budskap är glasklart: håll i, håll ut. Vi får för allt i världen inte tappa våra nya vanor med söndertvättade händer, arbete hemifrån om det är möjligt och social distansering.

Debatten gick dock en smula överstyr i veckan. Inför Folkhälsomyndighetens pressträff på tisdagen publicerade 22 forskare ett upprop på DN-debatt om att den svenska strategin har misslycksats.

Inom politiken är metoden att göra utspel inför andras pressträffar vanlig, möjligen mer udda i forskarvärlden. Men det fungerade, de 22 fick ut sin bild i alla medier.

Problemet var att siffrorna inte stämde och efteråt fick de publicera en lite annorlunda rättelse. "De citerade siffrorna i sig är i vårt tycke mindre viktiga än den principiella utveckling av pandemin vi försöker peka på." skrev de.

"Ja skiter i att det är fejk det är förjävligt ändå", som titeln lyder på en bok om källkritik av författaren Jack Werner.

En av de 22, professor Cecilia Söderberg Naucler, sa sedan till Aftonbladet att hon tyckte att Anders Tegnell borde avgå. När uttalandet publicerats påstod hon att hon inte sagt så, varvid reportern släppte bandinspelningen av intervjun.

Ridå.

Att Sveriges strategi diskuteras är i sig inget konstigt. Vi sticker ut jämfört med de flesta andra länder. Våra grundskolor och affärer håller öppet och bara riskgruppen, 70 plus, har uppmanats att isolera sig. På måndag ska Volvo börja bygga bilar igen.

De svenska hjulen snurrar, om än på halvfart.

Medan många länder har infört utegångsförbud och mött coronakrisen med allt mer auktoritära metoder använder sig Sverige av rekommendationer från Folkhälsomyndigheten. Vi tror på "frihet under ansvar" och att människor i allt väsentligt vill göra det rätta om de förstår varför.

I dagens allt mer auktoritära värld blir Sverige naturligtvis snabbt måltavla för demagoger som Donald Trump eller ryska propagandakanaler som RT. Debatten om det "svenska undantaget" har fler bottnar än bara folkhälsa.

Samtidigt är bilden inte entydig. Äldreomsorgen är exempelvis ett misslyckande. I Sverige drivs äldreboenden och hemtjänst med små marginaler, både av offentliga och privata utförare. Det saknas skyddsutrustning, många är timanställda och har inte råd att vara hemma om de är sjuka.

Äldreomsorgen hade inte kunnat stängas oavsett hur hårda metoder man tagit till. Den måste fungera. Men vad gjorde exempelvis Stockholms stad, som är värst drabbat, för att förebygga smittan?

Tids nog lär vi få svar.

Att jämföra med andra länder är svårt. Vårt system med personnummer gör Folkhälsomyndighetens statistik relativt tillförlitlig men länder räknar på olika sätt.

Belgien, med lika stor befolkning som Sverige, har omkring 5000 döda, nästan dubbelt så många som grannlandet Nederländerna. Men skillnaden är sannolikt inte så stor i verkligheten. Belgien räknar nämligen in dödsfall från äldreomsorgen medan bland andra Nederländerna, Storbritannien och Italien inte gör det.

Även inrapporteringen sker på olika sätt. Sverige använder folkbokföringen medan den i Norge sker via telefon till norska Folkehelseinstituttet.

– Det är möjligt att Norge kunde ha ett högre antal registrerade dödsfall om vi räknade som Sverige, säger Trine Hessevik Paulsen, läkare på Folkehelseinstituttet, till SvD.

Att utvärdera hur olika strategier har fungerat är viktigt för framtiden. Vad kan vi lära av länder som lyckats bättre? Vad skiljer till exempel norsk och finsk äldreomsorg från svensk?

Men vad gäller de mer auktoritära metoderna är bilden knappast entydig. Belgien införde undantagstillstånd och utegångsförbud i mitten av mars men tillhör de värst drabbade. Även Italien, Spanien och Frankrike har en liknande politik och trots det höga dödstal. Tyskland ser ut att lyckas bättre.

I Sverige har människor hittills faktiskt följt Anders Tegnells råd. I påskas stannade stockholmarna hemma, det visar data från Telia, och inga påskärringar gick runt och tiggde godis. Det sociala trycket i Sverige räcker längre än folk i andra länder tycks tro.

Och auktoritära metoder är rimligen inget självändamål.

Hur har då Anders Tegnells strategi att bekämpa smittan utan att stänga ner hela samhället fungerat?

Det är för tidigt att säga. Men om inte överdödligheten i Sverige visar sig vara mycket högre än i övriga europeiska länder behöver obehagliga frågor ställas i Europas huvudstäder. Hur effektiva var egentligen de hårda metoderna? Var det meningsfullt att stänga ner hela samhället?

Paniken i regeringskvarteren i det läget är lätt att föreställa sig. För arbetslöshet, våld i nära relationer, psykisk ohälsa och fattigdom hotar också folkhälsan. Liksom en ekonomisk depression skulle göra. Det auktoritära linjen kostar på.

När många länder nu pratar om att lätta på restriktionerna ska det nog ses i ljuset av detta. Samhället måste trots allt fungera, både för folkhälsans och för ekonomins skull.

***

Chatta med Anders Lindberg. Chatten öppnar 09:00 men du kan ställa dina frågor redan nu:

Denna chatt är stängd.

  • Anders Lindberg
    19 april 2020

    Tack för chatten idag och för alla bra frågor :-)

  • Anders Lindberg
    19 april 2020

    Jag tror det är lite olika på olika ställen.

    Men min gissning är att i takt med tiden kommer allt fler att göra mer som Sverige. Att hålla hela befolkningen inlåst kommer inte fungera i längden.

    Men hur detta gått vet vi nog inte förrän det är över, och kan ju ta till nästa år.

  • 19 april 2020

    Handlar inte ”den gradvisa öppningen” av helt nedstängda länder om att ställa om till ett svenskt förhållningssätt?

    Rebecca
  • Anders Lindberg
    19 april 2020

    Min gissning är att de 22 forskarna tog data som bekräftade den åsikt de hade och sedan inte kontrollerade den tillräckligt väl. Det blev fel helt enkelt, det blir det ibland.

    I tider som dessa är det nog en bra varning: var särskilt varsam dend data som bekräftar det du redan tycker.

  • 19 april 2020

    Citerar dig Anders; "de hade fel data och sen byggde de analysen på det." Hur kan man som seriösa forskare ha eller välja fel data? Tycker jag känner igen den situationen på många områden."-Vi har varit naiva"

    L.O.Nilsson

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.