Visst kan Sahlin gå till val med höjda skatter
”Höjda skatter för bättre välfärd blir socialdemokraternas budskap i valrörelsen”.
Beskedet var Göran Perssons till 700 kommunpolitiker i Folkets hus i Stockholm. Året var 2005.
Riktigt så lät det som bekant inte i valrörelsen ett år senare. Kanske blir Persson mer sannspådd 2010.
Socialdemokraterna drar nu i gång sin skatteutredning om en genomgripande reform för 2000-talet. Utredningen görs på uppdrag av Arbetarrörelsens tankesmedja och ska vara klar om drygt ett halvår. Beslut klubbas på partikongressen 2009. Man behöver inte vara särskilt djärv för att gissa att skatterna blir centrala i nästa val.
Sverige har världens högsta skatteuttag för att finansiera vår världsledande generella välfärd, breda utbildning och små inkomstskillnader. Skattekvoten som andel av bnp har länge legat runt 50 procent. Nu är den snabbt på väg ner mot 47 med den borgerliga rege-ringens mål om skatter på EU-nivå runt 40 procent.
Regeringen har sänkt skatter med 65 miljarder. Det betyder krympande skattebaser, minskade statsinkomster och kraftigt växande inkomstklyftor. Det är den ekonomiska verklighet som valet 2010 ska avgöras i.
–?Vi ska ha högt i tak och vill få fart på en politisk debatt om framtidens skatter anpassade till de krav globalisering, klimatomvandling, välfärd och demografiska förändringar ställer, sa förre Metallordföranden Göran Johnsson som leder utredningen.
Skattegruppen har en intressant sammansättning av kvalificerade ekonomer från LO och partiet, inga politiker på hög nivå bundna av den gamla politiken. Det kan kanske bli en utredning i samma djärva anda som utmärkt LO-ekonomer som Rehn, Meidner och andra nytänkande sociala ingenjörer i fackföre-ningsrörelsen som historiskt ju varit den pådrivande kraften för förändringar av den ekonomiska politiken.
Kan skatterna höjas? Behöver de höjas? Hur? Vem och vilka ska betala mest? Frågorna är inte enkla i ett framtidsperspektiv där den borgerliga regeringen krympt skattebaserna, ändrat fördelningsprofilen och minskat symmetrin och effektiviteten i skattesystemet genom en rad skattesubventioner för utvalda grupper och branscher.
Utgångspunkten måste vara att vi även i fortsättningen ska ha ett högt skatteuttag. Sannolikt måste skatter på sikt höjas om miljön, välfärden och de äldres behov ska klaras. Det behöver inte vara ett problem.
Historiskt har socialdemokratin alltid fört samtal med medborgarna när välfärden behövt byggas ut, om varför vi behöver mer av gemensam finansiering till dagis, skola, vård och omsorg.
Jag tror att avgörande den här gången för en acceptans av höjda skatter blir om väljarna känner att de kan lita på att kvaliteten i den gemensamma välfärden, skolan, omsorgen och miljöarbetet blir bättre. För alla.
Politik handlar om förtroende och tillit och nu behövs ett ödmjukt och intelligent samtal med partimedlemmar och väljare. Sedan kan nog Mona Sahlin gå till val på höjda och rättvisa skatter.