Ska vi leva så här framöver?
LONDON. Mannen som sitter bredvid mig på puben börjar gråta framför TV:n. Det är tidigt på dagen men vinflaskan framför honom är nästan tom. Han vill prata.
Det finns ingenting normalt med en stad dagen efter en terroristattack. En annan man berättar att han är från Manchester och har jobbat två och ett halvt år på Manchester arena.
Stockholm, säger de. Ni hade också en attack nyligen, vad var det som hände egentligen?
Jag berättar om lastbilen, om stenlejonen på Drottninggatan och hur man fick ta ner alla blommor från byggstängslen för att de inte klarade tyngden. Och om att ett av offret var en engelsk småbarnspappa.
Valrörelse på paus
Egentligen är jag i Storbritannien för att bevaka valrörelsen. Men det finns inget att bevaka - partierna har släckt ner alla aktiviteter. Alla utom högerpopulistiska UKIP.
I stället går jag planlöst runt i London och försöker förstå vad som egentligen händer.
Nyss har premiärminister Theresa May hållit ett tal. Enligt nyheterna är tolv personer gripna. Det är beväpnade poliser överallt. Och avspärrningar.
Är det så här vi ska leva framöver?
Varje dag i väntan på en ny terrorattack?
Att sätta en valrörelse på paus är möjligt, men vi kan inte ta time out från vårt sätt att leva. Det går bara inte.
Tre attacker sen mars
Nattens attack är den tredje i Storbritannien sedan mars. Strax efter klockan 22 dödades sju människor och 48 skadades. Tre män körde en vit van in bland fotgängare på London bridge och fortsatte med att angripa folk kring Borough Market.
Vittnen säger att de angrep folk på pubar. Polisen sköt terroristerna åtta minuter efter det första larmsamtalet. Men fyra poliser har skadats, varav en allvarligt.
I sitt tal fördömde Theresa May islamistisk extremism och sa ”nog är nog”. Men ord är just nu bara ord. Det har varit nog länge men det finns tyvärr få enkla lösningar på terrorismen.
Det är helt enkelt väldigt svårt att hindra fanatiska människor att köra på andra och sedan hugga folk med knivar.
London är hemma
Men på något sätt måste vårt samhälle lyckas. Vi kan aldrig tolerera varken terroristernas handlingar eller deras idéer. Kanske har vi varit för dåliga på att förebygga, kanske har vi inte använt alla verktyg som vi borde?
Kanske finns det något vi kan göra bortom debattens låsningar och kända käpphästar?
Ungefär 90 000 svenskar bor i Storbritannien, de flesta i London. Mångdubbelt fler är turister, eller arbetar tillfälligt här. Ett angrepp mot Storbritannien riktas även mot oss.
Just nu är fel dag för handlingsplaner men tyvärr har politikerna allt för länge varit svaret skyldiga. Men det kan inte få fortsätta så här.