Greklands högersväng är helt världsfrånvänd

Den nya premiärministern kommer få det svårt

Kyriakos Mitsotakis vinkar till sina anhängare. I dag blir han Greklands nya premiärminister.

I dag får Grekland en ny premiärminister. Kyriakos Mitsotakis har lovat att inte sätta släktingar på ministerposterna. Kanske ett märkligt löfte i svenska öron, men nödvändigt i sammanhanget. Mitsotakis pappa var premiärminister på 1990-talet, och hans syster har varit både utrikesminister och borgmästare i Aten. Den konservativa enpartiregering som tillträder i dag är en del av Greklands politiska etablissemang.

Kyriakos Mitsotakis sammanfattas av analytiker som "marknadsekonomin personifierad". Han har lovat skattesänkningar och fler poliser. Planen är att dra upp Grekland ur skuldkrisen genom att locka fram privata investeringar och oanad företagsamhet.

Vänsterregeringen klarade sig länge

Efter 4,5 år var de grekiska medborgarna missnöjda med Syriza-partiet och Alexis Tsipras försök till vänsterpolitik. Tsipras gick med på att ta nödlån från Internationella valutafonden, IMF, och godkände de hårda sparpaketen de villkorades med.

Eurokrisen och de grekiska statsskulderna påverkar fortfarande alla grekers vardag. Men sedan Tsipras tillträdde har arbetslösheten sjunkit och BNP börjat öka igen. Det har inte varit lätt, men Syriza-ledaren fick trots allt sitta kvar längst av alla premiärministrar som försökt rädda landet sedan krisen.

Lär inte bli mycket nytt

De som hoppas på positiv förändring med den nya konservativa regeringen hoppas nog förgäves. Mitsotakis kommer stå inför samma val som Tsipras: amortera eller inte, acceptera sparpaket eller gå miste om nödlån.

Ska den nya premiärministern kunna sänka skatter lär han behöva övertyga sina lånegivare och EU att låta Grekland slippa målet på 3,5 procents budgetöverskott om året. "Ge mig 12 månader till att övertyga våra lånegivare och internationella kapitalmarknader att vi menar allvar, att Grekland faktiskt kan förändras", sa Mitsotakis som svar på hur det ska gå till.

Försprång för kandidater i förnekelse

I hela missnöjet och nedskärningarnas Europa ser vi samma sak: den politiska kandidat som förnekar verkligheten har ett försprång. Det fick Italiens högerpopulistiska regering vald och det ledde till Brexit i Storbritannien. Nu leder det till en världsfrånvänd högersväng i Grekland.

Allt är inte EU:s fel. Grekerna tog stora lån och britterna får stå sitt kast. Storbankernas makt gjorde det inte lättare att hantera finanskrisen. Men det är upp till EU:s medlemsländer att hantera efterdyningarna av den och individuella regeringars misstag på ett värdigt sätt.

EU ska värna demokratisk suveränitet och europeisk solidaritet – det syns knappast i tvångsprivatiseringar av grekiska statens tillgångar, sparpaket och nedskärningar.

Och det lär inte bli bättre av att ha marknadsekonomin personifierad vid rodret.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.