"Du föds inte till kriminell, du växer upp till att bli det"

Fattigdomen i Ronna bidrar till kriminalitet

Fadhil Alkhmisi bakar baklava på Lara bröd i Ronna centrum. Där köper ingen bara en baklava till sig själv, säger han.

SÖDERTÄLJE. "En baklava? Verkligen?", säger bakelseförsäljaren som är klädd i keps till mig. Du beställer nämligen inte bara en baklava när du besöker Laras bröd i Ronna centrum i Södertälje. Då tittar de på dig som om du vore en dåre. Människorna som stiger in här känner lukten av nybakat libabröd, som förenas med den söta doften av sirap och pistagenötter. Servicen är rapp så att alla snabbt hinner bli försedda med hemlandets brödsorter och bakverk. Ingen köper till sig själv här inne, alla köper till familjen.

Det skrivs en hel del om familjer i Södertälje, inte alltid i särskilt positiva sammanhang. Nyckelord är familjelojalitet, kriminalitet och hämndskjutningar.

Nu har det gått en dryg månad sedan Mats Löfing, då biträdande rikspolischef, berättade att det finns ”minst 40 släktbaserade kriminella nätverk i Sverige” i Ekots Lördagsintervju. Han kallade dem för klaner. ”Hela klanen uppfostrar sina barn att ta över styrningen av den kriminella organisationen”, sa han i intervjun.

En av de mest fruktade "klanerna" är Södertäljenätverket.

Södertäljenätverkets ledare fängslades

Ett stenkast från Ronna Centrum låg tidigare den illegala spelklubben Oasen. Här sköts fotbollsspelaren Eddie Moussa och hans bror Yaacoub till döds för tio år sedan. Båda morden var en varning från Södertäljenätverket till den tredje brodern Dany Moussa, som då var ledare för en supportergrupp till MC-gänget Bandidos.

Brodern som överlevde var en ung man som en gång hade rekryterats till en kriminell värld, styrd av familjelojalitet. Medlemsavgiften kostade hans bröders liv.

Efter mordet vid Oasen inledde polisen "Operation Tore två". Insatsen ledde till gripandet av Södertäljenätverkets ledare Bernad Khouri, som dömdes till livstids fängelse för mordet på bröderna Moussa. Gripandet innebar också att nätverkets kriminella aktivitet avtog. Det blev lugnare i Södertäljeområdet.

I Ronna centrum är den syrisk-ortodoxa kyrkan S:t Gabriel kyrka kronjuvelen. En kritvit anspråkslös byggnad, där guldkupolen och det vita korset är det enda som urskiljer det från att vara en skolbarack i Mellansverige.

”De behöver kriminaliteten”

Intill kyrkan stöter jag på en 17-årig pojke klädd i Adidas från topp till tå. Han har ett välansat fylligt skägg och guldring på fingret.

– Här i Södertälje syns kriminaliteten i vår vardag. Vissa tror att alla har det bra i Sverige, men det finns ju skillnader som du kanske ser, säger 17-åringen.

Ronna ses av polisen som ett utsatt område. Endast hälften av innevånarna jobbar och medelinkomsten är drygt 15 000 kronor i månaden.

– Du föds inte till kriminell, utan växer upp till att bli det. Många av mina vänner hamnar i den situationen. De som är med är det för att de behöver kriminaliteten, säger han.

Fattigdom har alltid varit den tyngst vägande orsaken till kriminalitet. Men enligt Polisen och BRÅ har även familjekulturen en betydelse, särskilt om pappor och bröder är kriminella eller om brottsligheten finns i familjens vardag.

Du växer upp i fattigdom. Men du fostras också in i brott.

Flytta för att slippa våld

17-åringen jag pratar med i Ronna Centrum har sin lösning på hur man ska stoppa unga från att slå in på den kriminella banan.

– Du får helt enkelt flytta till ett finare område med din familj. Så gjorde mina fantastiska föräldrar, det är så du slipper våldet. Jag kommer bara hit när jag ska till kyrkan.

Hans uppmaning påminner lite om överklassens staketsamhällen, där familjer isolerar sig i segregerade områden så de slipper bli påminda om fattiga invandrare och det övriga samhället. Mottot verkar vara: Gör det du måste för dina barn. Systemet går ändå inte att rädda.

– Använd inte ett syrianskt namn när du beskriver mig, då kan någon råka illa ut. Skriv något annat, uppmanar 17-åringen mig innan vi säger hej då.