”Vårt svar på hatet bör vara mer kärlek”

”En öppen stad, ej en befästad, bygger vi gemensamt.
Dess ljus slår upp mot rymdens
ensamhet.”

Orden skrevs av poeten Ragnar Thoursie till Sundbybergs 25-årsjubiliem 1950. Olof Palme citerade dem gärna.

I fredags visade Stockholmarna vad en öppen stad betyder i praktiken. Människor hjälpte främlingar på gatan, visade omtanke, vårdade och tröstade. På sociala medier erbjöds skjuts, mat och sovplatser till okända.

Greps

Den misstänkte terroristen kunde gripas efter bara sex timmar sedan två privatpersoner känt igen honom från polisens bilder. Stockholm chockades men tappade inte fattningen, krökte aldrig rygg.

Det känns just nu som en konstig slump, men för några dagar sedan besökte jag Kejsar Wilhelms minneskyrka i Berlin. Där körde en terrorist i december rakt in i en julmarknad. Han dödade 12 och skadade 56 personer. Blommor och ljus ligger fortfarande kvar, bilder och kors står lutade mot kyrkväggen. Någon har skrivit ”Warum?” med stora röda bokstäver på en hemmagjord skylt – ”Varför?”.

Frågan har egentligen inget svar. Det som hände går inte att ta in, inte att förstå. Hur kan den politiska eller religiösa fanatismen bli så avgrundsdjup?

Vet ännu inte

I Stockholm har en misstänkt terrorist gripits levande. Vi vet ännu inte vad som ligger bakom men det är nära till hands att tro att han har låtit sig inspireras av tidigare dåd.

En rättegång förklarar förhoppningsvis motiv och ger besked om eventuella kopplingar till terrorgrupper. Vi kan dra slutsatser och troligen skydda oss bättre i framtiden, för varje terrordåd lär sig myndigheterna lite till.

Men hur tar vi oss vidare?

– Vårt svar på våldet är mer demokrati och mer öppenhet, vårt svar på ondska är mer vänskap och vårt svar på hatet är mer kärlek, sa Norges dåvarande statsminister Jens Stoltenberg efter terrorattacken i Oslo och på Utøya som dödade 77 människor.

”Radera gråzonen”

Det är klokt, och svårt - ohyggligt svårt.

Men vill vi försvara vårt sätt att leva finns knappast något annat sätt.

”Radera gråzonen” skrev IS dåvarande tidning Dabiq efter terrordåden i Paris 2015. Själva syftet med attackerna var att polarisera det franska samhället, att starta en spiral av ökad extremism, våld och angrepp på muslimer. Då skulle människor tvingas välja sida, var tanken, och de franska muslimerna skulle se ljuset och ansluta sig till IS.

Så kan rimligen bara bottenlösa fanatiker resonera.

”Gråzonen” var IS namn på alla som vill att människor ska kunna leva tillsammans oavsett religion och bakgrund. Precis som de tyska nazisterna försökte skapa ett "rent" folk vill IS skapa en "ren" religiös gemenskap – ett land, ett folk, en ledare.

Rädsla

Och gråzonen finns överallt utanför deras krympande "kalifat" - i Paris, Beirut, Nice, Istanbul, Berlin, London och Stockholm. Extremisterna hatar oss, vår mångfald, öppenhet och frihet – för att vi varje dag visar att de har fel.

- Rädslan kom nära, sa Lena Rådström Baastad, Socialdemokraternas partisekreterare när hon öppnade partiets kongress på Svenska Mässan i Göteborg i går.

Så är det.
Så var det efter Utøya.
Så var det när satirtidningen Charlie Hebdo mördades.
Och så var det när terrorister kapade trafikflygplan och störtade dem i World Trade Center och Pentagon 11 september 2001.

Vad har vi då lärt oss av rädslan?

Hoppfullt

Det viktigaste är att slå vakt om vårt samhälles grundläggande värderingar, om allas lika värde, om tilliten och rättssäkerheten. Vi ska försvara det öppna samhället utan att själva bli som våra fiender.

"Om du stirrar in i avgrunden länge nog, så kommer avgrunden att stirra in i dig." sa den tyske filosofen Friedrich Nietzsche.

När extremister försöker splittra oss efter etniska och religiösa linjer ska vi försvara rätten att vara olika, rätten att tro och tycka utan diktat uppifrån. Det viktigaste motståndet är att fortsätta leva som vi vill och inte som terroristerna skulle önska.

Och här finns något väldigt hoppfullt. Vår demokrati kommer att övervinna deras terror eftersom det finns så många av oss och så få av dem.

Den som kanske fångade detta bäst i går var kung Carl XVI Gustaf.

"Alla vi som vill hjälpa är många, många fler än dem som vill oss ont. Den vetskapen ger mig tröst och tillförsikt", sa han.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.