Lata ungdomar är inget att skratta åt
Lata, självcentrerade och arbetsskygga. Det har nästan blivit en sanning när någon ska beskriva dagens unga. Annars hade inte en caféannons som efterfrågar unga sommarjobbare i Rättvik fått så mycket uppmärksamhet. Caféet efterfrågar bland annat personal som ”kan klockan”, ”svara i en vanlig telefon” och ”inte behöva använda sociala medier var tredje minut”. De flesta tyckte att den var rolig.
Tio år för att få en hyresrätt
Men det är inte dagens unga som fått allt serverat. Det handlar om människor som får svårare att flytta hemifrån. Inte för att det är bekvämt att dela lägenhet med föräldrar och syskon som 24-åring, utan för att det blir allt svårare att få ett eget hem. Det kan ta över tio år att få en hyresrätt, och även om det är värst i storstäderna, så har majoriteten av landets kommuner bostadsbrist. Samtidigt bor ensamma människor över 65 år på i snitt 100 kvadratmeter. Som en jämförelse lever tvåbarnsfamiljer på i snitt 30 kvadratmeter per person.
Men alla har inte möjlighet att skaffa familj. De osäkra anställningarna ökar, där ett sms eller ett telefonsamtal på morgonen avgör om du kan överleva på din lön. Det handlar inte ens om speciellt unga människor. Enligt Kommunal var snittåldern 37 år för tim- och behovsanställda i kommuner och landsting. De som vårdar våra kära anhöriga och tar hand om våra barn har inte möjlighet att starta sin egen familj, i ett eget hem.
Tvingas bli f-skattare
Det sägs att unga i dag är individualister, att kollektivet inte spelar någon roll för oss. Det visas med siffror på hur få unga som är med i facket – inte ens hälften av alla arbetare mellan 16-24 år. Men det är inte de som valt individualismen. Med osäkra anställningar och nya arbetsplatser varje månad kan inte ens facket hjälpa till. Många tvingas bli egna företagare bara för att anställa sig själva.
Egentligen är det inte en konflikt mellan unga och gamla. Det är en konflikt mellan höger och vänster. Och vi vet redan vad högern vill göra: lagstadga minimilöner så att facket får mindre att säga till om, sänka lönerna för de som redan har lägst inkomst och införa marknadshyror. Vi vet att det är lösningar som kommer göra det värre för alla – utom de som har det bäst ställt.
Orättvisor tänder gnistor
Men vad vill vänstern? I dag byggs det mer än det gjorts på 25 år. Men få har råd att flytta in i nybyggen. Ekonomin är stark, men det är inget som de mest utsatta har någon glädje av. Tvärtom ökar klyftorna snabbt, men ingen vågar beskatta de rikaste.
De här orättvisorna tänder en gnista hos människor. En gnista av ilska och förändringsvilja, framför allt hos unga.
En smart vänster lyckas ta vara på det. En dum vänster fortsätter skratta åt jobbannonser som förlöjligar ungdomar.
