Anderssons drömmar ändrar ingen riksdag
Blindliberala partier står i vägen för minskade klyftor
Man behöver söka sig en bit tillbaka i svensk politik för att hitta en tid då jämlikheten dominerade det offentliga samtalen. Håkan Juholt lyckades under sin korta tid som partiledare hamra in barnfattigdomen som en konfliktfråga, och året före, under valspurten 2010, pratade plötsligt alla om sjukförsäkringen efter Emelie Holmquists blogginlägg om sin utförsäkrade mamma.
Det har gått tio år. Sedan dess har det mesta handlat om migration och kriminalitet. Samhällsklyftorna har ökat.
En revansch för jämlikhetsfrågorna lär det heller inte bli nu när Magdalena Andersson under torsdagen tog emot Jämlikhetskommissionens förslag för minskade ekonomiska klyftor. Det är ändå steg i god riktning, och den över 1000 sidor tjocka luntan innehåller en hel del bra politik.
Budgeten ökade klyftorna
För Socialdemokraternas del är jämlikhetskommissionen ett bevis inför den egna rörelsen om att januariavtalet inte är att lägga sig platt för blindliberala Centerpartiet och Liberalerna. Att jämlikhetsfrågorna utreds och ny politik ska föreslås, särskilt på skatteområdet, har varit S paroll för att januariavtalet visst kommer minska klyftorna. Och det vore så dags. Januaripartiernas första budget gjorde nämligen motsatsen – den bidrog till ökade klyftor, och nu gör coronakrisen sitt.
Sedan 2018 tycks kommissionen ha vänt på varenda sten – förutsatt att de presenterade förslagen inte hämmar någon tillväxt. Det handlar framförallt om skolan, bostäderna, migrationen och regionala skillnader. Det sistnämnda ska främst lösas genom större statligt ansvar på övriga områden.
Staten ska rädda
Man föreslår i praktiken ett gemensamt statligt skolsystem. Staten ska ta ett större ansvar för bostadsbristen runt om i landet. Staten ska i högre och längre utsträckning kompensera kommunerna för flyktingmottagandet. Arbetskraftsinvandringen ska regleras. Man konstaterar också krasst att socialförsäkringssystemen urholkats och att det mycket riktigt är orimligt att man i Sverige samtidigt kan bedömas vara både för frisk för sjukpenning men för sjuk för ett arbete.
Mycket av detta och mer där till vore välbehövlig politik för ett Sverige som snabbt behöver återhämta sig efter både en kris och decennier av ökad ojämlikhet. Men det behöver sägas att problemet med att minska samhällsklyftorna aldrig handlat om bristen på idéer. Fler av kommissionens förslag har till exempel funnits med i LOs stora jämlikhetsutredning.
Det är i den politiska viljan som skon klämmer. Magdalena Anderssons kommission har en riksdagsmajoritet emot sig, och varken Centerpartiet eller Liberalerna lär jubla över förslag om att avveckla rot-avdraget till förmån för att subventionera hyresrätter, eller att friskolor ska sluta överkompenseras ekonomiskt med skattemedel. Men drömma kan man.
Chatta med Lotta Ilona Häyrynen om dagens huvudledare. Chatten öppnar kl. 09.00 men du kan ställa dina frågor redan nu.
Chatta med Ledarredaktionen
Denna chatt är stängd.
- Lotta Ilona Häyrynen7 aug 2020
Det var all tid jag hade för chatten idag! Tack för alla frågor, inspel och tips. Jag hoppas ni får en fortsatt fin augustidag.
- 7 aug 2020
Hej min namne! Är det inte så att många länder har liknande problem med att de sociala systemen krackelerar eftersom de kostar så mycket pengar och för många utnyttjar dom i förhållande till de som jobbar? Eurostat visade förhållandet mellan inkomst i högsta kvartil samt inkomst i lägsta kvartil och där ligger Sverige bra till. Vi har en progressiv skatt riktad mot höginkomsttagare där man kan få betala över 60% i skatt på en bonus för bra utfört arbete. Är snart färdig med min MBA (betalat själv) som utförs utöver heltidsjobb och morsroll, varför ska jag bidra mer?
LottaHej Lotta! Förslagen som ligger på bordet när det kommer till finansieringen handlar inte direkt om att beskatta folks lönekonton hårdare generellt. Däremot lyfter kommissionen vikten av mer progressiva skatter, den största skattekakan som finansierar stora delar av välfärden är ju kommunal och då inte progressiv, särskilt i spåren av en så allomfattande samhällskris som coronakrisen (på motsvarande sätt som skatteuttaget också ökade överallt efter andra världskriget).
Gällande de sociala systemen för Sveriges del handlar det om en rad olika saker. Dels om ren politik som bidragit till ökade klyftor, men också om demografi (som man kan se i fler länder i europa), som i det stora taget handlar om att befolkningen åldras. Dvs vi får fler äldre som behöver mer vård och omsorg.
Lotta Ilona Häyrynen - 7 aug 2020
Är det skillnad på avveckling av ROT vs RUT avdraget för dig?
Viktor SjödinPå ett samhällsekonomiskt plan ja, men i praktiken när det gäller att avveckla bidragen så nej. Tycker båda ska bort. Ger mest resurser till dem som redan har råd och det är medel som gör bättre nytta någon annanstans. Säg i vård- och omsorgen, bara som ett exempel som snabbt dyker upp i huvudet såhär mitt i coronakrisen.
Lotta Ilona Häyrynen - 7 aug 2020
Måste man vara inloggad för att skriva en fråga?
SvenDet vet jag faktiskt inte. Var du inloggad när du skrev frågan?
Lotta Ilona Häyrynen - 7 aug 2020
Hej! Är det verkligen som så att det enbart är C och L i januariavtalet som potentiellt är emot en avveckling av ROT? Jag antar att det finns en betydande del i ditt eget parti (S) som gärna hade behållit både ROT och RUT?
JensAftonbladets ledarsida är inte ett politiskt parti. Motståndet mot både RUT och ROT överväger mot omfamnandet av avdragen inom S, men ROT ligger antagligen närmare att avskaffa. Det är svårare att motivera som ett fast avdrag och definitivt lättare att förklara varför staten inte ska subventionera köksrenoveringar och pool-byggen.
Lotta Ilona Häyrynen