Mejla

Jonna Sima

Gängvåldet börjar också med skolan

Att lämna vissa barn efter skadar hela samhället

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Journalisten Emma Leijnse har länge skrivit om den ojämlika skolan. Nu är hon aktuell med en bok där hon följt två olika mellanstadieklasser i Skåne under tre år.
Journalisten Emma Leijnse har länge skrivit om den ojämlika skolan. Nu är hon aktuell med en bok där hon följt två olika mellanstadieklasser i Skåne under tre år.

LEDARE

Det kunde ta en halvtimme innan lektionen ens kunde sätta igång
Skolan har seglat upp som en av de viktigaste valfrågorna. Utan tvivel står den svenska skolan inför enorma utmaningar. Rikspolischef Anders Thornberg har tryckt på att skolan är nyckeln till att få bukt med den grova kriminaliteten.

Ändå fortsätter likvärdigheten att försämras och resultatskillnaderna mellan skolor ökar. Varför har det blivit så? Den frågan har journalisten Emma Leijnse undersökt i många år på tidningen Sydsvenskan i Malmö. Nu har hon fördjupat arbetet med reportageboken "I en annan klass" (Natur & Kultur).

– Jag är en statistiknörd, men som journalist vill jag försöka belysa människorna bakom siffrorna, säger hon till Aftonbladets ledarsida.

Följt två skolklasser

I boken har Emma Leijnse följt två mellanstadieklasser mellan 4:e och 6:e klass. Den ena i Gustavsborgsskolan som ligger i ett område som klassas som utsatt i Malmö. Här har färre än hälften av alla vuxna ett betalt arbete och över 60 procent av Gustavsborgs invånare är födda i ett land utanför Norden.

Den andra klassen går i Claraskolan i Lund. Där har samtliga elever en prenumeration på Sydsvenskan hemma. Barnen har föräldrar som är lärare och advokater. De har många fritidsaktiviteter och får hjälp med läxorna hemma.

Invandrarbarn i en skola och svenska barn i en annan. Det är så Sverige i hög grad är uppdelat i dag.

Den växande ojämlikheten har fått stora effekter. Gängkriminaliteten är det mest extrema symtomet. Men att inte gå ut skolan med fullständiga betyg riskerar att påverka hela livet, med lägre inkomster och sämre hälsa.

Skolor med silversked i mun

På ett samhälleligt plan hotas Sveriges tillväxt och välfärd, menar Emma Leijnse.

När hon skulle påbörja sitt bokprojekt var det många skolor i välbeställda områden som tackade nej till att medverka.

– Min gissning är att det varit svårt att svälja för många av de här skolorna att deras goda resultat kan förklaras med elevernas socioekonomiska bakgrund. Man vill ju ha en skola som gör bra ifrån sig på egna meriter, inte att man fått en silversked i mun, säger hon.

Men forskningen visar att föräldrars bakgrund spelar stor roll för elevernas prestationer.

Det går inte att läsa "I en annan klass" utan att få ont i magen. Skillnaderna mellan klasserna är milsvida. Det handlar inte bara om hemförhållandena utan också skolmiljön. Utsatta skolor har större personal- och elevomsättning.

Den stökiga arbetsmiljön var det som skilde ut Gustavsborgsskolan mest, säger Emma Leijnse.

– Det kunde ta en halvtimme innan lektionen ens kunde sätta igång.

Två sätt att minska skillnaderna

I den aktuella skoldebatten diskuteras till stor del skolvalet, vinstuttag och skolpengen. Men Emma Leijnse menar att kommunerna inte behöver vänta på att regeringen och en oenig riksdag ska få ordning på skolpolitiken. Kommunerna kan göra mycket redan idag. Satsa ordentligt på läskunnigheten – och ge lärarna i utsatta skolor bättre arbetsvillkor.
– Det finns två sätt att minska skillnaderna i skolan. Den ena är att blanda skolorna, vilket många partier motsätter sig. Den andra är att kompensera skolorna mer och det finns det en större politisk acceptans för.

Hon räknar upp färre undervisningstimmar, bra elevhälsoteam, kontinuitet och mer stödundervisning på elevers modersmål som villkor som kan locka skickliga lärare.
– Sverige har fokuserat på högre löner och det verkar inte ha funkat.

Barn till ensamstående städerska

Emma Leijnse skriver i boken att hon är uppväxt på 1980-talet med en ensamstående städare till mamma och två syskon i ett område som i dag klassas som utsatt.

Tror du att du med samma förutsättningar idag hade kunnat bli journalist på Sydsvenskan?
– Det hade jag kunnat bli, men det är svårt att veta. Det är framför allt de lågutbildades barn som klarar sig sämre i skolan när de ekonomiska skillnaderna ökar, och det bäddar ju för cementerade klasskillnader.

Skolorna i texten heter egentligen något annat än vad de kallas här.

Chatta med Jonna Sima om den ojämlika skolan klockan 09:00. Du kan skicka in dina frågor och synpunkter på texten redan nu!

Skriv inlägg
  • Jonna Sima

    Det kom in många frågor idag, ledsen om just du inte fick något svar! Gör gärna ett försök här i chatten någon annan dag.

    Ha det gott till dess och försök håll er friska! /Jonna

  • Jonna Sima

    Jag tror inte det är någon riktig poäng att gå på sk anekdotisk bevisföring. "Mig gick det bra för, då borde det göra det för alla andra också."

    Grattis till dig och dina bröder! Men på totalen hade ni sämre förutsättningar än era klasskamrater från akademikerhem.

    Utan att du skriver ut ditt namn antar jag att du är en vuxen person i medelåldern. Sedan dess har vi fått en marknadsskola samt en ökad bostadssegregation som ökat uppdelningarna i skolorna. Dessutom en stor invandring med barn som inte har svenskan med sig. Att förutsättningarna har förändrats för eleverna sedan du och jag var små är inte så svårt att förstå.

  • Hej Jonna

    Vore intressant att läsa en djupare analys över varför utvecklingen gått i negativ riktning. Mina föräldrar är lågutbildade och låginkomsttagare. Båda sönerna genomförde högskoleutbildningar. Ser ej att skolresurserna var större då.

    Har i mitt yrke kunnat se hur utlandsfödda prioriterats vilket trängt ut andra grupper som ex.funktionsvarierade. Ändå är utvecklingen negativ

    Tacksam över fördjupad analys av vad som orsakat den negativa utvecklingen

    Christer
  • Jonna Sima

    Nåja, lite har politikerna att säga till om. De är trots allt arbetsgivare i skolan till exempel.

  • Det är inte politikerna som bestämmer integreringen. Det är allmänheten och arbetsgivare som diskriminerar andra kunskaper och erfarenheter än svenska, de kräver assimilering men belönar den inte.

    30 aktivister på AB debatt

Av: 

Jonna Sima

Publisert:

LÄS VIDARE

"Vi är körda om inte skolsystemet ändras"

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.

Ja, tack!

ÄMNEN I ARTIKELN

Skola & utbildning

Segregation

Jämlikhet

Emma Leijnse

Anders Thornberg

Sydsvenskan

Malmö