Gängvåldet börjar också med skolan

Att lämna vissa barn efter skadar hela samhället

Jonna Sima

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Publicerad 2022-01-18

helskärm

Det kunde ta en halvtimme innan lektionen ens kunde sätta igång
Skolan har seglat upp som en av de viktigaste valfrågorna. Utan tvivel står den svenska skolan inför enorma utmaningar. Rikspolischef Anders Thornberg har tryckt på att skolan är nyckeln till att få bukt med den grova kriminaliteten.

Ändå fortsätter likvärdigheten att försämras och resultatskillnaderna mellan skolor ökar. Varför har det blivit så? Den frågan har journalisten Emma Leijnse undersökt i många år på tidningen Sydsvenskan i Malmö. Nu har hon fördjupat arbetet med reportageboken "I en annan klass" (Natur & Kultur).

– Jag är en statistiknörd, men som journalist vill jag försöka belysa människorna bakom siffrorna, säger hon till Aftonbladets ledarsida.

Följt två skolklasser

I boken har Emma Leijnse följt två mellanstadieklasser mellan 4:e och 6:e klass. Den ena i Gustavsborgsskolan som ligger i ett område som klassas som utsatt i Malmö. Här har färre än hälften av alla vuxna ett betalt arbete och över 60 procent av Gustavsborgs invånare är födda i ett land utanför Norden.

Den andra klassen går i Claraskolan i Lund. Där har samtliga elever en prenumeration på Sydsvenskan hemma. Barnen har föräldrar som är lärare och advokater. De har många fritidsaktiviteter och får hjälp med läxorna hemma.

Invandrarbarn i en skola och svenska barn i en annan. Det är så Sverige i hög grad är uppdelat i dag.

Den växande ojämlikheten har fått stora effekter. Gängkriminaliteten är det mest extrema symtomet. Men att inte gå ut skolan med fullständiga betyg riskerar att påverka hela livet, med lägre inkomster och sämre hälsa.

Skolor med silversked i mun

På ett samhälleligt plan hotas Sveriges tillväxt och välfärd, menar Emma Leijnse.

När hon skulle påbörja sitt bokprojekt var det många skolor i välbeställda områden som tackade nej till att medverka.

– Min gissning är att det varit svårt att svälja för många av de här skolorna att deras goda resultat kan förklaras med elevernas socioekonomiska bakgrund. Man vill ju ha en skola som gör bra ifrån sig på egna meriter, inte att man fått en silversked i mun, säger hon.

Men forskningen visar att föräldrars bakgrund spelar stor roll för elevernas prestationer.

Det går inte att läsa "I en annan klass" utan att få ont i magen. Skillnaderna mellan klasserna är milsvida. Det handlar inte bara om hemförhållandena utan också skolmiljön. Utsatta skolor har större personal- och elevomsättning.

Den stökiga arbetsmiljön var det som skilde ut Gustavsborgsskolan mest, säger Emma Leijnse.

– Det kunde ta en halvtimme innan lektionen ens kunde sätta igång.

Två sätt att minska skillnaderna

I den aktuella skoldebatten diskuteras till stor del skolvalet, vinstuttag och skolpengen. Men Emma Leijnse menar att kommunerna inte behöver vänta på att regeringen och en oenig riksdag ska få ordning på skolpolitiken. Kommunerna kan göra mycket redan idag. Satsa ordentligt på läskunnigheten – och ge lärarna i utsatta skolor bättre arbetsvillkor.
– Det finns två sätt att minska skillnaderna i skolan. Den ena är att blanda skolorna, vilket många partier motsätter sig. Den andra är att kompensera skolorna mer och det finns det en större politisk acceptans för.

Hon räknar upp färre undervisningstimmar, bra elevhälsoteam, kontinuitet och mer stödundervisning på elevers modersmål som villkor som kan locka skickliga lärare.
– Sverige har fokuserat på högre löner och det verkar inte ha funkat.

Barn till ensamstående städerska

Emma Leijnse skriver i boken att hon är uppväxt på 1980-talet med en ensamstående städare till mamma och två syskon i ett område som i dag klassas som utsatt.

Tror du att du med samma förutsättningar idag hade kunnat bli journalist på Sydsvenskan?
– Det hade jag kunnat bli, men det är svårt att veta. Det är framför allt de lågutbildades barn som klarar sig sämre i skolan när de ekonomiska skillnaderna ökar, och det bäddar ju för cementerade klasskillnader.

Skolorna i texten heter egentligen något annat än vad de kallas här.

Chatta med Jonna Sima om den ojämlika skolan klockan 09:00. Du kan skicka in dina frågor och synpunkter på texten redan nu!