Mejla

Lina Stenberg

Tror någon svarta går säkra i Sverige?

Black lives matter utmanar även den blågula rasismen

Publicerad:
Uppdaterad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I juni förra året samlades tusentals i Stockholm city för att demonstrera för Black Lives Matter.
Foto: LOTTE FERNVALL
I juni förra året samlades tusentals i Stockholm city för att demonstrera för Black Lives Matter.

LEDARE

I tisdags blev det klart. Den tidigare polismannen Derek Chauvin döms på samtliga åtalspunkter för mordet på George Floyd. Nu kan han få upp till 40 års fängelse.

Det uppmärksammade dödsfallet för ett knappt år sedan har skakat USA i grundvalarna. Efter upprepade fall av polisbrutalitet mot icke-vita blev Floyd droppen. "I can't breathe" var mannens sista ord när polismannen tryckte knät mot nacken, då innan livet lämnade kroppen.

Black Lives Matter har snabbt blivit en proteströrelse även i Sverige. Under förra sommaren kom demonstrationer igång och på sociala medier har allt fler anslutit sig.

Den strukturella rasismen finns här

Kraven har varit tydliga. All form av rasistisk diskriminering måste upphöra. Dels handlar det om polisvåld, om än inte lika brutal som den i USA. Men också om väktarvåld och om hur afrosvenskar blir negativt bemötta på allt från arbetsmarknaden till sjukvården.

Att antirasismen får en mer aktiv organisering också i Sverige är bra. För vi ska inte tro att den strukturella rasismen i USA inte finns här. Som ledarsidan skrev tidigare i veckan delar vi samma koloniala arv. Sverige har en historisk roll både i slavhandeln men också i fördrivningen av samer.

Araia Ghirmai Sebhatu är vice ordförande i den svenska Black Lives Matter, en förening som grundades förra året. Han beskriver domen i George Floyd-rättegången som en lättnad. Inte som glädje, vilket han är noga med att påpeka. Liksom många andra bävade han inför en friande dom. Ett domslut som hittills varit det vanligaste utfallet.

– Ett sådant här symboliskt fall får inte stanna vid en slutsats att rättvisa är skipad. George Floyd har ju inte fått rättvisa, han fick inte fortsätta leva. Rättsstaten i USA är fortfarande icke-fungerande för afroamerikaner, det måste vi komma ihåg.

Foto: Riksdagen/Privat
Solange Olame Bayibsa och Araia Ghirmai Sebhatu

Araia Ghirmai Sebhatu betonar att det är grundläggande förändringar som krävs framåt. Hela kulturen inom polisväsendet – både i det amerikanska och i det svenska – måste ändras. Och väktarvåldet – särskilt i svenska storstäder – har skapat stor otrygghet som måste bort.

Afrosvenskar mest utsatta för hat

Studier visar att afrosvenskar är bland de mest utsatta i Sverige. Enligt Civil Rights Defenders tillhör de, tillsammans med romer och muslimer, de som oftast utsätts för rasprofilering och slumpvisa kontroller av myndigheter. Och enligt Brå är afrosvenskarna de som mest faller offer för hatbrott i Sverige.

Det är minst sagt orimligt att afrosvenskar ska behöva vara rädda på svenska gator.

Hatet och den utbredda diskrimineringen är något som samhället måste erkänna och ta på största allvar. Här krävs politisk förändring.

För det är minst sagt orimligt att afrosvenskar ska behöva vara rädda på svenska gator.

Att svenska Black Lives Matter driver opinionsarbete är därför viktigt, inte minst med tanke på den högervridning som pågår i Sverige och den allt hårdare retoriken mot utlandsfödda.

En början till förändring

Även Solange Olame Bayibsa, en afrosvensk socialdemokratisk riksdagspolitiker, har följt George Floyd-rättegången noga. Hon poängterar att domen är en delseger, inte en seger i sig. Men hon är positiv till vad den kan leda till.

– Nu finns en början till förändring, både i USA och i Sverige. Vi vet av historien, inte minst den socialdemokratiska, att när människor går samman och vill förändra – då kan saker hända.

Solange Olame Bayibsa tror att domen kan leda till att den antirasitiska organiseringen ökar, att rörelsen som redan finns får nytt bränsle.

Och hon tänker att hon själv som svart kvinna i riksdagen, har ett ansvar. Och hon vill använda sin position för att lyfta frågor om rasism i olika situationer när ingen annan gör det, på rätt sätt.

– Vi är ännu i ett tidigt skede, men jag vill gärna vara med och verka för ett samhälle där vi erkänner den strukturella rasismen. Oftast är inte rasismen avsiktlig, men kan ändå få negativa konsekvenser för de drabbade. Detta måste vi synliggöra ännu bättre.

George Floyd blev bara 46 år och det är oförlåtligt att han inte fick leva längre. Låt oss se till att hans minne hålls vid liv, att vi står upp för rättvisa – också i Sverige.

***

Chatta med Lina Stenberg. Chatten öppnar 09.00, men ställ dina frågor redan nu.

Laddar Live Upplevelse
Publicerad:

LÄS VIDARE

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.