Mejla

Jonna Sima

Ekonomiska klyftor farligare än Corona

Löfven har en unik chans att minska klassamhället

Publicerad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Statsminister Stefan Löfven (S) bör inte tillåta att de ekonomiska skillnaderna fortsätter att öka. Sverige håller på att bli ett tvåtredjedelssamhälle som blir otryggt för alla.
Foto: Jerker Ivarsson/Aftonbladet/TT
Statsminister Stefan Löfven (S) bör inte tillåta att de ekonomiska skillnaderna fortsätter att öka. Sverige håller på att bli ett tvåtredjedelssamhälle som blir otryggt för alla.

LEDARE

Det pågår en debatt om klassbegreppet i svensk offentlighet. Inte minst tack vare den fackliga tankesmedjan Katalys aktuella ”Klass i Sverige – Ojämlikheten, makten och politiken i det 21:a århundradet” (Arkiv förlag 2021). Det är en tegelsten på över 700 sidor med analyser och rapporter om hur det nya klassamhället ser ut utifrån levnadsstandard, livslängd och ägande. Ojämlikheten växer och de ekonomiska skillnaderna ökar, är slutsatsen.
Detta är tydligt i skolan, folkhälsan och den brutaliserade kriminaliteten. Men också i vilkas liv som skildras i medier, kulturen och i den politik som prioriteras med ökade rut-avdrag och sänkta skatter för de som tjänar mest.

Journalisten Kajsa Ekis Ekman har redan utnämnt den till årets viktigaste bok på Aftonbladets kultursidor.

Fattigdomen ökar

Existerar klassamhället på 2000-talet? Enligt Statistiska Central Byrån, SCB, så kan rekordmånga svenskar betecknas som relativt fattiga. Andelen svenskar med låg ekonomisk standard nådde 2019 den högsta nivån hittills, över 15 procent av befolkningen. Det betyder inte nödvändigtvis att de fattigare har fått det sämre, men jämfört med andra har de det. Även om Sverige blivit rikare totalt sett de senaste åren har alltså klyftorna ökat.
Coronapandemin har snabbat på utvecklingen. Den humanitära organisationen Oxfam visar i en ny ojämlikhetsrapport att världens rikaste redan är tillbaka på rekordnivåer, samtidigt som miljarder människor kommer att leva i fattigdom i minst ett decennium framöver.
– Den stora klyftan mellan rika och fattiga visar sig nu vara lika dödlig som viruset, säger Johan Pettersson, generalsekreterare på Oxfam Sverige.
Men tongivande opinionsbildare vill ogärna diskutera klassamhället. I en debatt i Studio ett mellan Katalys Daniel Suhonen och Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, var det tydligt. Henrekson tycker inte att Katalys slutsatser stämmer, tvärtom. Han pekar på att reallöneökningarna är stora sedan 1990-talet och att människor har fått "fantastiska förmögenhetsökningar" genom ökade priser på bostäder och pensionssparande på aktiemarknaden.

Ett otryggare samhälle

Det är sant att Sverige har en bred medelklass jämfört med många andra länder. Men vi har ett växande två tredjedelssamhälle, där kön och etnicitet spelar stor roll. Över fyrtio procent av ensamstående kvinnor och kvinnliga pensionärer har en låg ekonomisk standard, enligt SCB.
Ansvaret för utvecklingen vilar tungt på Socialdemokraterna. Coronakrisen är paradoxalt nog en möjlighet för en mer expansiv ekonomisk politik. Räntorna är låga, liksom statsskulden. Pandemin har blottat hur klassamhället i dagens Sverige ser ut. Få vill leva i ett samhälle med stora orättvisor som blir otryggare för alla.

Stefan Löfven borde ta till vara på den här historiska chansen att låna och investera i infrastruktur, jobb och bättre villkor i offentlig sektor, sen kan det bli försent.

Publicerad:

LÄS VIDARE

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.