Svårt integreras med nya tuffa politiken

8 065 asylsökande i juli. 11 746 i augusti. 24 307 i september. 39 196 i oktober.

Ja, ni minns förstås hösten 2015 och vilka anspråk som då ställdes på samhället. Tusentals människor som behövde mat och tak över huvudet, tusentals barn som behövde skolgång och hundratusentals sidor med dokument som skulle behandlas. Massor av intervjuer, tolkar och protokoll. Handläggningstider som bara växte och växte.

Som en reaktion så skärpte regeringen utlänningslagen. Sedan juni 2016 är rätten till uppehållstillstånd kraftigt -begränsad. Försörjningskraven har blivit hårdare, rätten till familjeåterförening är inskränkt och att få asyl av -humanitära skäl har blivit svårare. 

Men vad fick lagen för konsekvenser? Det har Röda korset försökt besvara i en ny rapport. Genom intervjuer med asylsökande, volontärer, akademiker, sjukvården och Migrationsverket, enkäter till kuratorer och psykologer samt en genomgång av domar och myndighetsbeslut har man fått ett svar på hur Sverige förändrats.

De tillfälliga uppehållstillstånden har lett till ökad psykisk ohälsa hos asylsökande.

Lagen försvårar integrationen och ökar administration för Migrationsverket. De striktare bostads- och försörjningskraven har även de gjort det -svårare att komma in i samhället. Att man inte får återförenas med sin familj innebär att kvinnor och barn tvingas stanna kvar i flyktingläger.

Och som en grimas visar Röda korsets genomgång att lagen inte påverkat det faktum att färre nu söker asyl. Det är snarare resultatet av ID-kontroller och stängda gränser, i Europa och mot länder utanför EU.

Den nya tuffa politiken framstår ur det perspektivet som helt onödig symbolpolitik.

Sverige kan nog inte ha en migrationspolitik som i grunden skiljer sig från omvärldens. 

Men vi behöver inte utmärka oss genom att lägga oss på den absoluta miniminivån där vi villkorar rätten att söka asyl och splittrar familjer.