Mejla

Pernilla Ericson

Joe Biden kan välja en kvinnlig president

Taktiska beslutet i USA-valet

Publicerad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Demokraternas Joe Biden har tagit god tid på sig att utse sin vicepresidentkandidat. Det finns flera skäl till det.
Foto: Andrew Harnik/TT
Demokraternas Joe Biden har tagit god tid på sig att utse sin vicepresidentkandidat. Det finns flera skäl till det.

Demokraternas Joe Biden tar god tid på sig för att välja sin vicepresidentkandidat. På hela taget har han en minst sagt tillbakalutad stil så här långt i valrörelsen, och det finns goda skäl till det. När din motståndare gör bort sig är ofta det mest taktiska att inta läktarposition. Trump har haft en tuff sommar efter en lika tuff vår, med dystra opinionssiffror och kritiserade valmöten inomhus.

Spekulationerna om Bidens VP skapar dessutom i sig uppmärksamhet runt demokraternas presidentkandidat. Men det finns ytterligare skäl till att Bidens val dröjer.

Att det skulle bli en kvinna stod däremot tidigt klart. Bland toppnamnen märks slagkraftiga senatorn Kamala Harris från Kalifornien, mittendemokraten som med sina 55 år är en ungdom i storpolitiken. Klipp från hennes tuffa utfrågning av domare Brett Kavanaugh spreds som en löpeld i sociala medier och byggde hennes följarskara.

En lovande presidentkandidat

Karen Bass, 65, kongressledamoten från Kalifornien, får många vänsterdemokrater att surra av upphetsning. Som ledare för den afroamerikanska gruppen i kongressen är hon ett progressivt namn med tyngd, som många ser som en lovande presidentkandidat.

Elizabeth “Jag har en plan” Warren, 71, är senatorn från Massachusetts som många inom kvinnorörelsen hoppades på. Hon står jämfört med Biden för ett rejält kliv till vänster, och är inte rädd för att trampa stormrika företagspampar på tårna i sina utspel.

Tidigare FN-ambassadören och säkerhetsrådgivaren Susan Rice, 55, från Washington D.C. kommer med Obamas varmaste rekommendationer, men är en färsking i valsammanhang.

Därtill nämns före detta guvernörskandidaten Stacey Abrams, 46, från Georgia, som med sin kamp för rättvisa val och afroamerikaners rättigheter engagerar stora skaror aktivister.

Ryktet fortsätter surra

Ryktet om Michelle Obama fortsätter dessutom att surra i politiska forum. Teorin lyder som så att när Donald Trump allt mer agerat sjunkande skepp så har trycket på den tidigare advokaten och sjukhuschefen ökat – kliver enormt populära Michelle Obama in sent i racet så är chansen till vinst god.

För det tredje skälet till dröjsmålet är också det som kanske väger tyngst. Få tror att Joe Biden, 78, vid en valvinst ska orka med två mandatperioder. Det gör att valet av VP blir enormt betydelsefullt. Joe Biden kan helt enkelt komma att välja USA:s första kvinnliga president.

En kvinnas valbarhet har diskuterats fram och tillbaka under hela den amerikanska valrörelsen, och det är ett av huvudspåren i Curtis Sittenfelds roman “Rodham”, som blivit något av en snackis. Författaren leker med tanken på hur det hade gått för Hillary Clinton i presidentvalet om hon aldrig haft kvarnstenen Bill runt sin hals. Stormfloden av sexism som drabbade den tidigare utrikesministern i valrörelsen återges obehagligt korrekt. Också detta eviga moment 22 – “Jag kan visst tänka mig att rösta på en kvinna – bara inte den kvinnan”.

Med en kvinnlig vicepresident skulle konservativa USA få en chans att vänja sig vid tanken på en kvinna vid makten. Utfallet av hanteringen av coronapandemin i världen så här långt kan dessutom ge skjuts åt kvinnliga ledare.
Men det kan krävas en äldre herre för att få in foten.

Av: Pernilla Ericson

Publicerad:

LÄS VIDARE

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.