Rökning dödar även på uteserveringarna
I snart 13 år har det varit förbjudet att röka på svenska krogar, och i dag är det väl få som saknar doften av cigarettrök i hår och kläder efter att man ätit ute eller tagit ett glas. För anställda på restauranger och barer - som ofta har dålig lön, besvärliga arbetstider, lyfter tungt och stressar mycket - var förbudet ett steg mot en bättre arbetsmiljö.
Ökar risk för barnlöshet
– Vi moraliserar inte över människors laster. Vi värnar bara de anställdas allt mer ansträngda hälsa, sa Hotell- och restaurangfackets dåvarande förbundsordförande Birgitta Kihlberg då.
För rökning är, trots att allt färre svenskar röker, ett folkhälsoproblem. Varje år dör cirka 12 000 svenskar av tobaksrökning och tiotusentals insjuknar årligen i sjukdomar som lungcancer och hjärtinfarkt orsakade av rökning.
Även passiv rökning har negativa effekter på hälsan. Tobaksröken innehåller över 4 000 kemiska ämnen och ett femtiotal beräknas vara cancerframkallande och enligt världshälsoorganisationen WHO finns det inte några nivåer av passiv rökning som kan anses ofarliga. Passiv rökning dödar hundratusentals människor runt om i världen varje år, enligt Karolinska institutet. Att andas in tobaksrök ökar risken för diabetes, MS, ofrivillig barnlöshet och tidigt klimakterium, även hos annars rökfria.
I går spreds uppgifter om att regeringen snart kommer ett presentera att förslag om att förbjuda rökning på uteserveringar. Och precis det borde de göra. Det är nu fyra år sedan Folkhälsomyndigheten föreslog att rökning ska vara förbjudet på lekplatser, busshållsplatser, vid sjukhusentréer och på uteserveringar.
Första gången som passiv rökning sattes i samband med astma hos barn var redan 1950 och forskningen visar att rökförbud på allmänna platser ger stora hälsoeffekter. En analys av ett tiotal studier har funnit direkta samband mellan rökförbud och minskande sjukdomar. Direkt när rökning förbjöds märktes en tioprocentig minskning av barn som tvingades söka vård på grund av astma. Dessutom föddes färre barn i förtid, och även vuxnas hälsa förbättrades.
Ingen rök på dagis
För att komma åt tobaksbruket och dess skadeverkningar har vi använt prissättning och regler kring kommersiell tobaksreklam. Forskningen har ökat, reklamen reglerats, åldersgränser införts, obligatoriska varningstexter tryckts på förpackningarna. Och vi har, undan för undan, upprättat fler och fler rökfria miljöer. Ingen röker längre på förskolegården. Ingen röker längre i sjukhuskorridorerna. Ingen röker längre på bussen.
Det är utmärkt. Nu är det dags att ta nästa steg.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.