Politik har aldrig varit så intressant

Jag förstår om rubriken på den här krönikan får en och annan att höja på ögonbrynen.

Vadå intressant?

När debatten mest handlar om politiker som låter sig betalas av Shell och som snackar allvar först mellan skål och vägg på amerikanska ambassaden. När sakfrågor ersatts av personfrågor, och socialdemokratin, så länge riktmärke i svensk politik, verkar helt förlamat av sina interna oförlösta konflikter.

Men det där är bara några tänkbara bilder av politik 2010.

Det finns andra.

Internationellt har FN:s klimatförhandlingar återigen misslyckats med att nå fram till en fungerande lösning för att rädda planeten. Alla vet att det snart är försent, ändå räcker den politiska rationaliteten inte till.

Kampen mot terrorismen rullar vidare utan någon lösning som både minskar spänningarna mellan väst och islam och tar bort terrorhotet.

I Sverige har vi fortfarande en arbetslöshet på rekordnivåer och utskrivningarna från försäkringssystemen ökar utan att det förs någon vidare debatt om saken. Integrationen, de senaste 20 årens mest brännande inrikespolitiska fråga, fungerar sämre än någonsin tidigare. För att inte tala om infrastrukturen. Alla som rest under de senaste två månaderna inser att vi har en del att jobba med när det gäller vägarna och järnvägen.

Det avgörande är att det inte finns några genvägar runt de här problemen. Det finns inga militära lösningar på hotet från terrorismen. Ingen tidsfrist i världen kan ändra klimathotet. Man kan inte tänka bort arbetslösheten eller utanförskapet i Sverige.

De kräver politiska lösningar. Det kräver debatter, samtal och folkbildning. Det kräver politiker med förmåga att tala till och med människor. Det kräver partier med tydliga program som förhandlar och kompromissar för att hitta gemensamma svar.

Däremot kräver det inte mer av spin eller räddhågsen triangulering för att anpassa politiken till en abstrakt opinion.

Där någonstans skulle även socialdemokratin kunna lyfta sig ur det nuvarande skyttegravskriget.

Det betyder inte att politik är lätt. Har det någonsin varit det? Är inte myten om de enkla decennierna efter andra världskriget just en myt? Men det betyder att politik är intressant.

Möjligen har det aldrig varit intressantare.

Följ ämnen i artikeln