Vårdens underbemanning behöver få sig ett slut

Barnmorskekrisen visar ett kroniskt problem

Barnfödsel väntar inte på bra timing. Ändå återkommer sommarproblemen med barnmorskebristen år efter år. Denna sommar har 19 av 21 regioner brottats med underbemanning i förlossningsvården.

Det är en blixtbelysning av de svårigheter regionerna länge haft att rekrytera personal. Men också ett underkännande av en nationell vårddebatt som länge begränsats till frågor om vården ska vara statlig eller inte.

Brist på kompetens

Kompetensförsörjningsfrågan kan sammanfattas så här: Regionerna har svårt att locka personal för att arbetsvillkoren är bristfälliga. Arbetsvillkoren förvärras i sin tur av bristen på personal, som när semesterveckor blir svårare att lägga i en samhällskritisk verksamhet. Lägg därtill att vård och omsorg länge varit en sektor som folk sett ned på till förmån för andra jobb. Den sista faktorn har tacksamt nog förändrats på djupet när många sett hjälteinsatserna som gjorts under pandemin.

Fokus på frågorna hjälps inte heller av att de har ett regionalt ansvar. Lokalpressens bevakning har sjunkit över tid, och trots att nationell media gärna diskuterar haveriet i Stockholmsregionen når de sällan ut till de andra. Det gör att den nationella debatten hellre handlar om ett förstatligande eller ej, medan regionpolitikerna lättare kommer undan ansvarsutkrävande frågor. Debatten har blivit ännu krångligare av att denna mandatperiod har präglats av en socialdemokratiskt ledd regering på nationell nivå och en stor majoritet högerstyrda regioner.

Fler utbildningsplatser och bättre villkor

Det är dock uppenbart att nationell planering behövs för att säkra personal i framtiden. En del av lösningen är fler studieplatser inom vårdyrkena, och den andra en satsning på förbättrade villkor för personalgrupperna.

En barnmorska utbildas lika länge som en civilingenjör, men kan förvänta sig både en sämre löneutveckling och status när de väl är klara.

Ett samhälle brukar dömas efter hur de behandlar de svagaste. En vård och omsorg som styrs av behov och inte betalningsförmåga lyfts fortfarande upp av högerdebattörer som ineffektiv och trögrörlig. Om inte riskkapitalister kan tjäna en hacka på det, förstås. Riskerna med ett sådant synsätt och den konstanta underbemanningen som följer med det har inte minst pandemin visat för oss.


Sommarens brist på barnmorskor är ett symtom på ett kroniskt underbemanningssystem. Regionerna lyckas inte ge arbetsvillkor som lockar nog många till yrkena. Samtidigt är vården otroligt viktig att säkra.
Vad tycker du om det här?

Chatta med Malin Malm. Chatten öppnar klockan 09, men det går bra att ställa frågor redan nu.

Denna chatt är stängd.

  • Malin Malm
    4 aug 2021

    Det var allt jag hinner med idag! Välkommen tillbaka till fler chattar här på ledarsidan. Ha en bra dag!

  • Malin Malm
    4 aug 2021

    God morgon Marie. Viktigt perspektiv! Väldigt märklig ordning.

  • 4 aug 2021

    God morgon!

    Jag arbetar också som barnmorska och har senare åren sett en förändring i vart studenterna väljer att arbeta efter slutförd utbildning. Ofta väljer nyutexaminerade barnmorskor att arbeta på mödravård, eftersom arbetsbelastningen på förlossning är orimligt En del av nyitbildade går tillbaks till den arbetsplats de kom ifrån eftersom löneskillnaden blir för stor, alltså att man går NER i lön efter en specialistutbildning och med den ökande arbetsbelastning det också innebär att vara ny i ett yrke är det helt enkelt inte värt det.

    Marie
  • Malin Malm
    4 aug 2021

    Godmorgon Agneta!

    Det är en del av försöken att "effektivisera" vård och omsorg. Det har vuxit till ett problem, eftersom varken vård eller omsorg kan effektiviseras som en fabrik. Då lurar man sig själv. Arbetsvillkoren behöver helt enkelt förbättras.

  • 4 aug 2021

    Jag har jobbat i vården sedan 1972 fortlöpande har det pratats om bersparingar, vilket också har genomförts år efter år efter år. Fler och fler arbetsuppgifter läggs på de som är kvar. Färre och färre arbetstagare inom varje genre. Personalen går på knäna, blir sjukskrivna oftare och oftare söker sig till andra arbeten. Föråldrade arbetstider Delade turer tvingande nattpass många kvälklsturer kortare arbetsdagar som leder till fler arbetspass personalen hinner inte återhämta sig pga mycket hårt tempo för kort återhämtningstid. Fler abetstagare hade givit lugnare arbete färre sjukskrivningar

    Agneta

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.