Lööf och Löfven kan få fart på tågen
Vid 8-tiden på måndagens morgon rev ett tåg ned en kontaktledning i höjd med Stuvsta. Pendeltågstrafiken mellan Stockholm och Södertälje slogs ut och alla fjärr- och regionaltåg söder om Stockholm drabbades. Tågen mot Göteborg, Hallsberg och Göteborg drabbades av stora förseningar.
En helt vanlig vardag i Sverige, ett av världens rikaste länder. Vi har vant oss.
Slitna kontaktledningar, gamla banvallar, årtionden av eftersatt underhåll och ett järnvägssystem som – enligt SJ:s tidigare vd Jan Forsberg – egentligen inte har byggts ut sedan 1870-talet har sammantaget gjort att vi inte längre kan lita på tåget.
Det har både ett samhällsekonomiskt pris och ett klimatpolitiskt. Bara i Skåne kostar försenade och inställda tåg en kvarts miljard konor varje år i form av förlorade samhällsvinster. Och går inte tågen så tar man bilen eller flyget. Sverige är ett exportberoende land där gruv- och tillverkningsindustrin står för huvuddelen av exportintäkterna. För många industrier spelar järnvägstransporter en avgörande roll och vi kan se hur tågstockningen på järnvägen drabbar både arbetspendlare och godstrafik. Att inte bygga järnväg är liksom inget alternativ. Det är fullt på vägarna.
Samtidigt har Sverige – lite motvilligt – bestämt sig för att satsa på nya snabba tåg. Hösten 2017 var Sverigeförhandlingen om en höghastighetsbana mellan våra största städer färdig. Kommunerna längs stambanorna lovade bostäder och annan infrastruktur för att få tåg som ska gå i 320 kilometer i timmen. Restiderna mellan jobb och hem skulle kortas, Sverige förtätas och industrins leveranser skulle komma fram i tid.
Det finns förstås problem. Bygget ska ske i etapper och det kommer att ta upp till 80 år att färdigställa. Regeringen har dessutom lagt ett budgettak på hela projektet. 205 miljarder får det som mest kosta och Trafikverket har redan sänkt kostnaden och hastigheten för de nya tågen. Ostlänken mellan Järna och Linköping samt Borås–Göteborg byggs för samma topphastighet som redan används på andra tågbanor i Sverige, 250 kilometer i timmen.
Har vi råd att vara så snåla? Den frågan borde prägla dessa dagar av regeringsbildningsförsök.
Det sägs att till exempel Socialdemokraterna och Centerpartiet står för långt ifrån varandra i viktiga frågor för att kunna samarbeta. Det kanske stämmer, men om man vill hålla Sverigedemokraterna ute kanske man måste försöka.
En politik som tänker nytt kring tåg och järnväg skulle kunna vara basen för en bred överenskommelse i svensk politik. Kanske till och med fungera som underlag för en ny regering. Det kommer förstås kräva att den överideologi som snart sagt alla partier underkastat sig – ekonomin ska gå med överskott och pengarna ska användas för att betala av på statsskulden – omprövas.
I dag kan staten på lång tid låna till mycket låg ränta. En lånefinansiering skulle kunna korta byggtiden av höghastighetsbanan och rusta Sverige starkt för framtiden.
På en mandatperiod har regeringen Löfven betalat av över 300 miljarder kronor på statsskulden. Samtidigt förfaller järnvägen.
Så kan vi inte fortsätta om hela landet ska leva.
• Vill du ha våra texter direkt i ditt flöde? Klicka här och gilla Aftonbladet Ledare på Facebook!