Inte fritt fram att hota journalister
Alice Petréns mod sänder viktig signal
Sveriges Radios reporter Alice Petrén är en journalist att beundra. Under årtionden har hon arbetat i världens alla hörn och sedan 2015 är hon SR:s migrationskorrespondent med uppdrag att rapportera om några av vår tids stora och mest laddade frågor.
Men i förra veckan blev Alice Petrén själv en nyhet. Ekot var först med att berätta att en man blivit fälld för att ha skrivit i ett mejl att han utfäst en belöning på 250 000 kronor till den som dödade henne. Mannen blev fälld för olaga hot och dömdes till 100 dagsböter och 5 000 kronor i skadestånd.
Enligt rättens ordförande var det extra allvarligt att hotet riktades mot en journalist kopplat till hennes yrkesutövning.
En av fem har övervägt att sluta
Domen är betydelsefull för Alice Petrén, men också för hela journalistkåren – och den svenska demokratin. Journalistförbundet har tillsammans med Göteborgs universitet gjort en undersökning som visar att 30 procent av alla journalister har blivit utsatta för hot. Drygt 70 procent har fått nedsättande kommentarer via främst mejl och sociala medier. Kvinnliga journalister är extra utsatta för hot om sexuellt våld.
Studien visar också att drygt fyra av tio utsatta journalister någon gång har avstått från att bevaka vissa ämnen eller personer/grupper på grund av risken för hot. En av fem har funderat på att sluta som journalist.
För många av oss har den här typen av hot, hat och nedsättande kommentarer blivit en sorts bisarr vardag. Länge har inte polisen heller tagit brotten på tillräckligt stort allvar, vilket förklarar varför få journalister ens polisanmäler hoten. Men där har det bara senaste året skett en viss förändring, fler anmäler och polisen har lagt ned mer resurser på utredningarna, något som lett till fler fällande domar.
Följt i Trumps spår
I dag är det Världsdagen för pressfrihet. Den firas varje år den 3 maj för att uppmärksamma de journalister som gjort uppoffringar för pressfriheten, men också för att påminna regeringar om deras skyldighet att upprätthålla yttrandefriheten som återfinns i artikel 19 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.
I spåren av pandemin har allt fler makthavare följt Donald Trumps exempel och öppet attackerat eller misstänkliggjort medier. Även i sociala medier är journalister allt mer utsatta.
Den fria journalistiken är idag helt blockerad eller allvarligt begränsad i 73 länder och begränsad i 59. Bara 12 av världens 180 länder bedöms ha en bra pressfrihet, däribland Sverige som hamnar på en tredje plats på Reportrar utan gränsers Pressfrihetsindex.
Men även vi har stora problem. Alice Petréns fall är därför viktigt eftersom det visar att det faktiskt är lönt att göra en polisanmälan. Det sänder också en tydlig signal till de som sitter bakom tangentborden. Det är inte är fritt fram att skriva vilka vidrigheter som helst till journalister.