Liv och död kan inte hänga på en bagatell
Coronakrisen kan drabba brandförsvaret hårt
De senaste dagarna har brandmän bekämpat skogsbränder i bland annat Mullsjö – där tågtrafiken stängdes av – och utanför Uppsala. Det krävs inte många dagar av intensiv värme och torka för att brandrisken ska öka. Sveriges förmåga till brandförsvar är ofta på tapeten när vi talar om klimatkrisen, men den här sommaren har satt landets brandmän på prov i olika former. Drunkningsolyckorna har ökat märkbart, kanske för att fler valt att semestra hemma i pandemin, och många livräddande insatser har krävts.
Få saker gör så stor skillnad i utryckningarna som att det finns rejält med folk att tillgå, och bristen på deltidsbrandmän i Sverige är ett problem som Aftonbladets ledarsida tidigare har lyft. Coronakrisen har förvärrat den situationen ytterligare.
Tvingas ge upp tjänsten
För när människor förlorar jobben påverkar det i allra högsta grad deltidsbrandmännen. De är människor med anställningar i vitt skilda yrkeskategorier, men under sina brandmansskift är de alltid redo att dra iväg när larmet går. Det är jobb som ger extrapengar, men många framhåller också rollen som ett meningsfullt sätt att hjälpa till och bidra.
När de förlorar den ordinarie anställningen kan många tvingas ge upp deltidstjänsten som brandman också, eftersom den låga ersättningen påverkar arbetslöshetsersättningen, vilket många larmat om, bland annat M-ledamoten Alexandra Anstrell på Aftonbladet debatt.
Regler står i vägen
57 procent av räddningstjänsterna befarar att deltidsbrandmän nu kommer säga upp sig, enligt en enkät från Sveriges kommuner och regioner (SKR), påpekar Anstrell.
Utvecklingen i det här läget borde gå mot betydligt fler deltidsbrandmän i Sverige, inte färre.
Något så bagatellartat som regler i a-kassan kan inte vara det som står i vägen. Ska man vara krass så handlar det om liv och död.
Då behöver de reglerna ses över och uppdateras, och det genast.