Välkomna!

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-07-16

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Island kan öka intresset för norra Europa

HAR INTE SAGT JA ÄNNU I går beslöt Alltinget att Island ska söka medlemskap i EU – ett beslut som kommer efter att landet hamnat i en djup ekonomisk kris. Många islänningar söker trygghet i euron men det är inte säkert att opinionen är lika postiv när det är dags för folkomröstning. Foto: HALLDOR KOLBEINS/SCANPIX

17 JULI 2009. Alltinget i Reykjavik beslöt i går efter en dramatisk debatt att Island ska söka medlemskap i EU.

Det är ett historiskt beslut, naturligtvis för Island, men också för Norden. När Sverige och Finland blev medlemmar år 1995 visade plötsligt EU-kartan en betydligt större del av Europa.

Sedan dess har samarbetet kring Östersjön fördjupats och unionen har fått en ”nordlig dimension”. Ett isländskt medlemskap kan på ett liknande sätt öka intresset för norra Atlanten och den känsliga miljön där. Island har mycket att bidra med i EU, med sin långa demokratiska tradition, sitt kunnande om förnybar energi och om havets resurser, sin tusenåriga kultur, och mycket mer.

Positiva – nu

Gårdagens omröstning betyder ändå inte att vägen till ett medlemskap är lätt.

Islands beslut kommer efter att landet hamnat i en djup ekonomisk kris. Valutan har fallit och många islänningar längtar efter eurons trygga hamn. I går fanns det en knapp majoritet i Alltinget för att lämna in en ansökan, men ännu har inte Island sagt ja till medlemskapet. Det är inte säkert att opinionen är lika positiv den dag det blir folkomröstning om ett anslutningsfördrag.

Stödet kan minska

Den isländska regeringens nej till EU:s nuvarande fiskepolitik är sympatiskt, men inte lätt att förhandla hem i en tid där tillgången på fisk i andra vatten har minskat. Ett misslyckande i fiskeförhandlingarna kan försämra stödet för medlemskap radikalt.

Alltinget har god tajming. Det svenska ordförandeskapet är ett utmärkt tillfälle för Island att lämna in sin ansökan. Fredrik Reinfeldt har inte sagt mycket om frågan i sin presentation av arbetsprogrammet, men bakom kulisserna har maskineriet gått på högvarv.

Carl Bildt kan redan på utrikes­ministermötet den 27 juli få igenom en beställning till EU-kommissionen att skriva ett yttrande om Islands ansökan. I Bryssel är man beredd att arbeta snabbt. Det är fullt möjligt med ett yttrande redan i höst, om den politiska viljan finns. Därmed skulle Sverige kunna klubba igenom ett beslut redan i december om att Island ska få börja förhandla.

Den svenska regeringen kommer att tona ned förväntningarna, och visst kan det dyka upp hinder på vägen. Island måste ha realistiska förväntningar på ett avtal. EU-länderna får inte blanda samman medlemsförhandlingarna med bråket om ersättning till kunder som förlorat pengar på grund av oansvariga isländska banker.

Kört fast i namnfrågor

Island kan ändå bli en av det svenska ordförandeskapets positiva överraskningar. Snabba beslut kan ge dynamik åt EU-utvidgningen igen, som kört fast i tvister om gränser och namnfrågor. I den bästa av världar får Island grönt ljus att förhandla i december samtidigt som något land på Balkan tar rejäla steg framåt.

Nu väntar vi på Norge.

ME

Följ ämnen i artikeln