Kryare kan ingen vara

Entusiastisk och otålig. Så beskrev Svenska Dagbladet häromdagen nätläkarföretaget Krys Vd Johannes Schildt i samband med en intervju.

Schildt tycks ha skäl för sin entusiasm. Trots säkerhetsluckor, krav på bättre myndighetskontroll och allt fler som oroar sig för att nätläkarnas kostnader ska gå ut över annan vård växer efterfrågan på doktorer i mobilen. Och störst på den marknaden är just Kry. Bolaget har 130 anställda på huvudkontoret och samarbetar med 250 läkare och 50 psykologer. Enligt Svenska Dagbladet förväntas omsättningen för förra året landa på ungefär 100 miljoner kronor.

Det finns helt enkelt ingen tid att spilla, och det går nästan att höra i Svenska Dagbladets text. Schildt kan helt enkelt inte förstå den kritik som ritats mot nätläkarna. Patienterna får ju det de vill ha, alltså någon sorts läkarkontakt.

– Och det snabbt, säger Schildt.

Korta ledtider

Kanske är det precis här direktör Schildts bild av verksamheten krockar med målen för den allmänna sjukvården. Företag som Kry och de andra appdoktorerna har en affärsidé som bygger på korta ledtider. Ju fler patienter, desto bättre. Inga krångliga turlistor eller tråkiga väntrum. Snabbt upp på skärmen och snabbt klart för fakturering.

För naturligtvis är det till sist någon som kommer att få betala. I det här fallet hamnar större delen av räkningen hos Landstingen och hotar i förlängningen resurserna för annan vård.

Det är en affärsidé vi känner igen från mycket av den privata vården, men företag som Kry har dragit den till sin spets.

Passar inte alla

Johannes Schildt ser som sagt egentligen inga problem, men för de flesta av oss andra är de uppenbara. Nätdoktorer passar långt ifrån alla. Enkelt uttryckt, ju friskare patienten är från början desto mer hjälp kan samtalet i mobilen ge. Och när allt fler allt oftare tar upp sin telefon för att få hjälp med små krämpor blir det mindre resurser över för vårdcentraler där det finns en doktor som verkligen kan ge vård åt den som är sjuk på allvar.

Hade det handlat om att bygga bilar eller lägga ut bredbandskabel hade vi kanske kunnat tala om höjd produktivitet. Men nu talar vi om sjuka människor. Och om våra gemensamma skattepengar.

Det finns ett förslag om nya regler. Ett bildsamtal med en läkare skulle inte längre räknas som ett läkarbesök utan just som ett digitalt möte. På det sättet skulle landstingets kostnader kunna begränsas.

– Det vore inte bra, säger Johannes Schildt till Svenska Dagbladet.

Inte bra för Kry eller de kunder som klarar sig med ett telefonsamtal kanske. Men väldigt bra om vi vill att den skattebetalade vården först och främst ska gå till dem som verkligen behöver en läkare.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.