Vårdberget kräver att Sverige samarbetar

Men varför ska Stockholm bestämma över vårdcentralen i Gäddede?

När vi nådde juni månad hade 70 000 operationer ställts in i Sverige rapporterade SVT. Fortsätter coronapandemin under hösten befarar Läkarförbundet att runt 200 000 operationer ställts in när vi är framme vid 31 december. Vi vet också att 30 procent färre cancerdiagnoser ställts i Stockholm under april och maj, eftersom människor avstått från att söka vård.

Vad som ser ut att vänta framöver är en mycket, mycket svår situation för både patienter och vårdpersonal. Samma sak gäller för övrigt även inom tandvården. Inställda besök och behandlingar ska nu börja betas av, i ett land där tandläkarbristen redan före coronautbrottet skapade långa väntetider. I Norrbotten har man exempelvis avskaffat frisktandvårdsavtalen eftersom Folktandvården inte klarar av att leva upp till försäkringsvillkoren. En situation som kommer ställa stora krav på både regionpolitiker och regering.

Regionerna har ställt om

Landets 21 regioner har visat att man klarar av att ställa om i en kris, det betyder också att det trots allt borde finnas goda förutsättningar för att även klara av att hantera vårdberget som uppstått. Att som i Region Stockholm varsla sjukvårdspersonal, vilket gjordes i höstas, kommer dock inte lösa krisen.

Andreas Fischer, är ordförande för Sjukhusläkarna Stockholm. Han tror inte att Stockholm kommer klara sitt uppdrag utan hjälp från andra regioner och har redan före pandemin i december 2019 krävt att staten ska gå in och tvångsförvalta vården i Stockholm i en intervju i Dagens Arena.

Det är inte så konstigt. Stockholm har trots allt inte klarat sig utan hjälp från andra regioner ens före pandemin. Trots att läkartätheten är hög och resurstillgången, i förhållande till många andra regioner, borde vara god.

Så ser en politiskt misskött vård ut. För Stockholm kan inte skylla på vare sig problem med att rekrytera personal, eller på en åldrande befolkning och långa geografiska avstånd.

Att en region som Stockholm riskerar behöva hjälp från andra regioner, är en situation som försvåras ytterligare av att finansregionrådet i Stockholm, Irene Svenonius, varit så tydlig med att Region Stockholm inte vill vara med och bidra i utjämningssystemet. Trots att vad vi mer än något annat behöver just nu är ett Sverige som samarbetar och håller ihop.

Inte argument för förstatligande

Ska Sverige klara av att beta av sitt vårdberg krävs förmodligen samma typ av nationell samordning som ifråga om skyddsmaterial.

Det är däremot inte samma sak som att vården borde förstatligas. Sjukvården är ett område där närhetsprincipen är oerhört viktig. En vård som centralstyrs från Stockholm riskerar skapa fler problem än det löser. Sverige är ett land med enormt olika förutsättningar ifråga om bland annat demografisk struktur. Flyttas besluten för vården från regionerna till staten riskerar förutsättningarna för en jämlik vård försämras ytterligare. När avståndet till makten ökar, minskar medborgarnas inflytande. Det vet medborgarna naturligtvis vilket också var ett av skälen till det enorma motståndet som fanns till att bilda region Norrland av Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Faktum var att halva befolkningen var motståndare till att ens bilda storregioner. Det är inte så konstigt. I län som Norrbotten och Jämtland är avstånden till makten över vården mycket långa redan vid en regionstyrd vård. Hur ett förstatligande exempelvis skulle kunna lösa problem som svårigheterna att rekrytera läkare till vården i glesbygd, men också mindre städer, är svårt att se.

Vad vi däremot vet, är att Stockholm är en dålig utblickspunkten för att fatta beslut om vilken vård som ska ges vid sjukhuset i Gällivare, eller om Gäddede ska ha en vårdcentral eller inte.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.