Saab tillåts styra försvarspolitiken
Söndag 17 maj 2009. Spara drygt 3 miljarder kronor. Lägg ner Försvarets materielverk, FMV, liksom Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, Försvarshögskolan, Pliktverket och det mesta av exportstödet. Mer än en miljard av skattebetalarnas pengar kan sparas enbart på att sluta stödfinansiera Saabs och försvarsindustrins forsknings- och utvecklingsverksamhet hos FMV och FOI. Bara forskning för Jas 39 Gripen kostar i år 329 miljoner.
Stödutredningen, med uppdrag att se över Försvarsmaktens stödmyndigheter, presenterade i fredags dramatiska besparingar för att frigöra resurser som i stället behövs för försvarets nya inriktning på snabbt användbara, operativa insatsförband.
Dubbelarbete
Kostnader på dryga tre miljarder av totalt cirka 10 miljarder per år kan sparas – men då blir det nedläggning av myndigheter, sammanslagningar, personaluppsägningar och pensionering av ett par tusen av cirka 8 600 både militära och civila anställda. Förhoppningsvis också slut på de hundratals skattemiljoner som nu försvinner in i, för morgondagens försvar, meningslös och vidlyftig forskning och teknikutveckling, exportstöd och dubbelarbete inom olika myndigheter.
Stödutredningen är hisnande läsning för den som vill tränga igenom hur kostnader och resursströmmar inom försvaret ser ut. Här blottläggs hur miljoner spenderas hos till exempel FOI för forskning som syftar till att utvärdera den allmänna samhällsutvecklingen, ”banbrytande upptäckter”, humanrelaterad och annan civil forskning utan anknytning till ökad försvarsförmåga.
Många sägs upp
Stödutredningen föreslår att 400 personer ska bort på Högkvarteret i Stockholm, att FMV och FOI slås ihop och att FMV:s verksamhet som kostar 17 miljarder och 1 600 anställda nästan halveras. Kostymen är alldeles för stor när försvaret nu ska ”köpa mera från hyllan” och inte utveckla svensk materiel för det gamla invasionsförsvaret.
Rädda för ryssen
Försvarshögskolans officersutbildning är en uppseendeväckande dyr verksamhet. Att utbilda en officer kostar ungefär dubbelt så mycket som att utbilda en läkare eller en polis och fem gånger mer än genomsnittsakademikern. I den exklusiva utbildningen är lärartätheten oacceptabla en lärare per elev!
Försvaret har blivit en het inrikespolitisk fråga efter det så kallade blixtkriget mellan Ryssland och Georgien förra sommaren. Försvarskramarna såg sin chans att väcka rysskräcken och ”rädda” försvarspengarna. Sverige har inte haft krig med Ryssland på 200 år, ändå mobiliserar den gamla rysskräcken folkligt stöd för allehanda särintressen: Försvarsmakten, officerarna, försvarsindustri och partipolitiska ambitioner. Fp-ledaren och förre majoren Jan Björklund såg chansen. ”Nedrustningen måste hejdas”, krävde han. I våras vände så regeringen efter otaliga turer och schabbel i försvarspolitiken helt om. Inga regementen ska läggas ner, allt ska vara kvar. Hela Sverige ska försvaras, lovar regeringen i sin nya inriktningsproposition.
Några nya pengar för att finansiera de ökade utgifterna för det operativa försvaret blev det dock inte. Nu ger Stödutredningen regeringen chansen. I stället för att vara effektiva organisationer för stöd åt Försvarsmakten har myndigheterna allt mer utvecklats till särintressen för den egna verksamheten med svällande byråkratier och sammanblandning av rollerna som beställare och utvecklare, säljare och köpare. Integritetsproblem och ökade kostnader är följden.
Ingen utvärdering
Det gäller inte minst exportstödet där betydligt mer än 100 personer sysselsätts. Merparten av resurserna går till Saab och Jas Gripen där försäljningsaktiviteter i ett tiotal länder förra året genomfördes utan framgång. Ingen organisation för uppföljning, utvärdering eller styrning av exportstödet finns. Hur många skattemiljarder ska fortsatt satsas på att hålla liv i Saabs och Wallenbergs flygplanstillverkning?
Stödutredningens förslag väcker självklart oro och turbulens hos alla anställda. Men det är en så klar genomlysning av den breda undervegetation som uppstår när miljonerna får rulla okontrollerat i skydd av försvarets kärnverksamhet, att konsekvenser blir oundvikliga. Den viktiga politiska frågan är: Vågar regeringen inför valet 2010 genomföra de för personal, myndigheter och försvarsindustri stora, smärtsamma neddragningar som Stödutredningen föreslår?