I coronas skugga ryker din trygghet på jobbet

Se upp, snart blir du provanställd på livstid

Anders Lindberg

Politisk chefredaktör

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Publicerad 2020-05-31

helskärm

Lyssna på krönikan. Anders Lindberg läser

När jag var liten hade jag en barnbok om Bolaget som ville fälla ett träd. Människorna tyckte mycket om sitt träd, de hade bott vid det i generationer.

”Det är vi som bor här. Det är vårt träd. Ni får inte ta vårt träd”, sa folket.

”Det kan vi visst”, sa Bolaget. ”Det har vi papper på. Titta bara på vårt fina papper”.

Men folket sa nej, eller rättare sagt ”Bajs bojs” och ställde sig på huvudet. Bolaget blev så arga att de exploderade. Flagorna blåste bort i vinden. ”Snart var himlen ren igen” och människorna kunde fortsatta bo vid sitt träd.

Boken ”Sagan om Bolaget” är skriven av Mats Arvidsson 1970, i en annan tid.

Men när jag hör Anders W Johnson (C) stå i tv och försvara en försämrad arbetsrätt trots att vi går in i vår värsta ekonomiska kris på nästan hundra år är det inte hans röst jag hör.

”Det kan vi visst. Det har vi papper på. Titta bara på vårt fina papper”.

Medan vårt land är upptaget av att hantera en akut kris, av att sörja de som gått bort men ändå kämpa vidare, så tänker Centerpartiet driva igenom den största försämringen för vanliga människor på arbetsmarknaden i modern tid.

– Sällan kan man nog tänka sig ett sämre läge att göra sådana här förändringar, med tanke på corona, säger Therese Svanström, ordförande för TCO, tjänstemännens centralorganisation med 1,4 miljoner medlemmar.

Se Aftonbladet ledares film om trygga jobb från valrörelsen

...

Vi kan börja där. Några sakliga skäl att försämra arbetsrätten mitt under krisen finns inte. Människor behöver mer trygghet i en osäker tid, inte mindre. Något problem för företagen att göra sig av med personal finns heller inte. Flexibiliteten i att hitta lösningar är enorm, både från arbetsgivare och från facket.

Men i Januariavtalets punkt 20 står "Arbetsrätten moderniseras och anpassas efter dagens arbetsmarknad samtidigt som en grundläggande balans mellan arbetsmarknadens parter upprätthålls."

Januariavtalet skrevs av Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna före coronakrisen men i morgon ska den statliga utredaren Gudmund Toijer presentera den så kallade "las-utredningen". Innehållet har redan läckt ut i Arbetet och till SVT.

– Om läckorna stämmer så har utredningen gått längre än vad som stipuleras i januariavtalet, det tycker jag är olyckligt, säger Therese Svanström.

Men vad är det som föreslås? Häng med nu.

När människor sägs upp för att en arbetsgivare vill organisera om eller minska sin produktion utgår man i dag från en princip som kallas "sist in, först ut".

Detta är turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd och de säger att ju längre anställningstid du har desto större trygghet har du. Principen "sist in, först ut" gäller inte hela företaget utan bara den driftsenhet eller avdelning där du arbetar, detta kallas turordningskrets.

I dag kan småföretag med färre än tio anställda undanta två personer från turordningen. De kan alltså låta två med kortare anställningstid stanna och säga upp två med längre anställningstid istället.

Annars kan man alltid förhandla med facket om att ändra turordningen. Det som händer då är att facket kräver en motprestation, som omskolning eller annan hjälp att hitta nytt jobb för de som får sluta. Principen ”sist in, först ut” är själva nyckeln till ditt skydd mot godtycke och din trygghet som anställd.

Utredningen vill ha fem undantag för alla arbetsgivare. Men, och det har nog många missat, de fem undantagen gäller varje gång verksamheten organiseras om och i varje turordningskrets. Så var tredje månad kan en arbetsgivare undanta fem personer.

Även på stora företag är du aldrig längre är tre månader bort från en omorganisation där du hamnar efter nyanställda Stina eller Kalle i turordningen. Du blir i praktiken provanställd på livstid. Tack och hej.

Dessutom vill utredningen ändra processen för att säga upp någon av personliga skäl. Det kan handla om samarbetssvårigheter, att arbetsgivaren tycker sig ha gjort en felrekrytering eller vill byta ut någon som är ofta sjuk. I dag får den som sägs upp behålla sin anställning och lön tills en domstiol avgjort frågan. Arbetsgivaren har därför goda skäl att förhandla med facket som då kan kräva pengar till omskolning eller en extra lön.

Utredningen vill ta bort kravet på att behålla anställning och lön. Arbetsgivaren kan därmed säga upp någon på dagen. Denne står sedan utan försörjning och sannolikt utan särskilt stor möjlighet att bråka. Något skäl att förhandla med facket finns inte.

Poängen med båda förslagen är att förskjuta makten från den anställde till arbetsgivaren. Så vad hände med Januariavtalets tydliga skrivning om att inte rubba den ”grundläggande balansen” mellan parterna? Den verkar utredaren Gudmund Toijer ha frångått helt.

Så vad händer om förslagen blir verklighet?

– Då har vi en rubbad balans på arbetsmarknaden med ökad otrygghet för TCO:s medlemmar, säger Therese Svanström.

Det finns en viktig sanning i ”Sagan om Bolaget” av Mats Arvidsson från 1970 bortom "Bajs bojs". Om människor håller ihop så kan makthavare inte ta ifrån dem deras rättigheter. Makt växer underifrån. Och så är det nu också.

Och Therese Svanström är rejält orolig över läget. Om politikerna med lagstiftning rubbar balansen mellan arbetsgivare och fack undergräver man den svenska modell som gör att vår arbetsmarknad fungerar så mycket smidigare än i andra länder. Om inte facket har turordningsreglerna att förhandla utifrån får man använda andra metoder.

– Jämför du med övriga Europa löser man där frågor i domstolar eller med konflikter på arbetsmarknaden. Det skulle varken gynna löntagare eller ekonomin, säger Therese Svanström.

Hon tycker att las-utredningen aldrig borde ha tillsats. De problem som finns på arbetsmarknaden i dag handlar snarare om brist på kompetens och rätt utbildad personal än om att det är svårt att säga upp folk.

– Det blir inte fler sjuksköterskor, poliser och ingenjörer för att man ändrar de arbetsrättsliga principerna, säger Therese Svanström.

Vad borde då regeringen göra med förslagen?

– Jag hoppas att det här inte blir verklighet, att man låter fack och arbetsgivare förhandla klart i stället, säger Therese Svanström.

Vi kan alla göra skillnad. Även om du inte får demonstrera på grund av corona så skriv en insändare, skriv brev till regeringen eller ring till radio och tv.

Om du är medlem i en fackförening eller ett parti så skriv motioner till årsmöten och kongresser. Gör det i dag. Om du inte är medlem, gå med.

De röster som räknas är de som hörs.

För ett papper är ett papper, en folkrörelse är något helt annat.

***

Chatta med Anders Lindberg. Chatten öppnar 09.00 men du kan ställa dina frågor redan nu.