Fri press och kvinnors rättigheter under attack

Skådespelaren Elisabeth Moss som June i tv-serien The Handmaid’s tale.

Andra säsongen av den prisbelönta tv-serien The Handmaid's tale inleds på The Boston Globes övergivna tidningsredaktion. Huvudpersonen June, spelad av Elisabeth Moss, har tagit sin tillflykt dit när hon försöker rymma från Gilead, det sektstyrda patriarkat som USA har utvecklats till efter klimatkatastrofer och inbördeskrig.

The Boston Globe är tidningen som "Spotlight" (Oscar för bästa film 2016) handlar om. Filmen skildrar den sanna historien om hur tidningens murvlar lyckades avslöja skandalen om hur den lokala katolska kyrkan hade förgripit sig på barn under årtionden – och sedan försökt mörklägga det.

Tidningen nedlagd

I framtidsdystopin The Handmaid's tale är tidningen nedlagd. En hög med papperstidningar ligger kvar på redaktionen, på första sidan kan vi läsa rubriken “In the Aftermath of America’s Bloodiest…”.
Det har varit en blodig sammandrabbning förstår man. Och ett av offren har varit pressfriheten.
Samtidssymboliken går inte att ta miste på.

The Handmaid's tale är baserad på Margret Atwoods storsäljande roman, ”Tjänarinnans berättelse”. Boken skrev hon i Berlin före murens fall på 1980-talet. Till tidningen The New Yorker säger hon att hon var inspirerad av författaren George Orwell, som skrev dystopiska klassiker som "1984" och "Djurfarmen".
The Handmaid's tale har hunnit bli en klassiker i sig, och precis som Orwells romaner används den ofta som ett varnande exempel på hur samhället kan bli, om vi inte är vaksamma.

Symbol för kvinnoförtryck

I Atwoods berättelse har det gamla herre-slav-samhället återuppstått. Fertila kvinnor är en sällsynthet, och de som kan få barn hålls som fångar och utnyttjas för sina livmödrars skull.
Tankarna går till Islamiska staten, men även till den repressiva utvecklingen för kvinnor runt om i världen.

På årets Women's march, där flera miljoner kvinnor i USA protesterade mot Trump-regeringens kvinnofientliga politik, var otaliga av demonstranterna utklädda i röda kappor och vita hättor – uniformen som de fertila kvinnorna i The Handmaid's tale tvingas bära. På ett av plakaten stod det: "Jag har läst böckerna – jag vill inte leva dem".

Ökad fientlighet mot medier

I veckan kom Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex för 2018. Den visar på en ökad fientlighet mot medier och journalister i världen. Mest oroväckande är att Europa, som tidigare haft en robust pressfrihet, är den världsdel där utvecklingen går snabbast nedåt.

Sverige ligger stabilt kvar på andra platsen efter Norge, medan USA backar två steg till plats 45 på världsrankningen som omfattar 180 länder. Det är inte konstigt med tanke på Donald Trumps aggressiva krigsföring mot fria medier. "Det amerikanska folkets fiende", som han kallat journalister.
När världens mäktigaste man agerar på det viset öppnas dammluckor. Fakta riskerar att ersättas av propaganda och makten kan verka utan att bli granskad.

Det är en livsfarlig utveckling.

Vi är många som kommer att följa hur den andra säsongen av The Handmaid's tale slutar. Kanske ger den en fingervisning om vart vi är på väg, i värsta fall.

Andra säsongen av The Handmaid’s tale sänds på HBO och första säsongen har precis börjat visas på SVT.