Kommunals avtal kanske visar vägen
Många har alldeles för dåligt betalt
Det gick inte att ta miste på glädjen - eller kanske lättnaden - hos Kommunals ordförande Tobias Baudin.
– Ett jäkla bra avtal, sa han på den gemensamma presskonferensen med arbetsgivarna i kommuner och regioner.
Baudin har rätt. Det ser verkligen ut som Kommunal lyckats förhandla fram ett riktigt bra avtal för sina medlemmar som arbetar inom välfärden.
Lönehöjningar på 5,4 procent under de kommande 29 månaderna. Ett extra engångsbelopp på 5500 kronor som förhoppningsvis kan betalas ut redan i år. Förbättrade villkor när det handlar om rätten till heltid och trygga anställningar.
Dessutom och kanske framför allt, ett extra påslag för Kommunals yrkesutbildade medlemmar på 0,6 procent om året de kommande tre åren. Just det har varit ett av Kommunals viktigaste krav och det som spräckte samordningen inom LO för ganska precis ett år sedan.
Längre fredsplikt
Priset som facket betalar är att uppgörelsen och fredsplikten gäller ytterligare ett år, och att Kommunal då gått med på att följa den allmänna lönenormen det fjärde året.
Både fack och arbetsgivare menar att uppgörelsen håller sig inom ramen för det märke industrin satte med helgens avtal. Det kommer att finnas de som har en annan åsikt.
Däremot kan det knappast finnas någon som menar att löneökningar för välfärdsarbetarna i kommuner och regioner är oförtjänt. Särskilt inte nu när pandemin prövar samhället till det yttersta.
Om det är någon gång alla har tvingats se betydelsen av personalen inom vård och omsorg är det kanske under det senaste halvåret.
Ändå, behovet av en rättvisare lönesättning uppstod inte med corona. Anställda i vård och omsorg har i många fall haft fel löner. Yrkesutbildning och ansvar betalas inte som det borde.
Problem för välfärden
Det är ett rättviseproblem. Men det är också ett problem för verksamheten. Välfärden står inför enorma utmaningar, inte minst därför att svenskarna blir allt äldre. Det ställer krav på vård och det ställer krav på omsorgen. Krav som bara kan mötas om det finns kompetent och engagerad personal.
Tillsammans med stress, personalbrist och andra arbetsvillkor är de låga lönerna ett hinder för välfärdens personalrekrytering. Dagens uppgörelse löser inte problemet, men det kan vara ett steg på vägen.
En fråga är oundviklig. Kommer Kommunals avtal att leda till kompensationskrav från andra löntagare?
Antagligen. Men det betyder inte att svensk arbetsmarknad behöver utvecklas till en allmän huggsexa där var och en roffar åt sig så mycket den kan.
En fungerande modell för lönebildningen måste också kunna förändra förhållandet mellan löner i olika sektorer, det som brukar kallas relativlöneförändringar. Kommunals - mestadels kvinnliga - medlemmar är verkligen inte ensamma om att ha för låga löner.
Om dagens avtal höjer förväntningarna hos andra är det inte säkert att det måste vara dåligt.