Miljöforskaren: Var tredje matkasse slängs

Internationella matsvinnsdagen i dag 29 september

De enorma mängder mat som slängs har förödandet effekter på klimatet.

Bara i Sverige handlar det om 917 000 ton per år.

– Det är ett totalt misslyckande på systemnivå, säger miljöforskaren Victoria Voss Bignet.

I dag slängs ungefär en tredjedel av all mat som produceras globalt. En fjärdedel av det matsvinnet skulle räcka för att mätta de cirka 800 miljoner människor i världen som lider av kronisk undernäring.

– Det belastar klimatet något enormt. Om matsvinnet vore ett land hade det rankat trea efter USA och Kina i termer av växthusgasutsläpp, säger Victoria Voss Bignet, miljöforskare med inriktning på mat.

En yta stor som Mexiko går åt för att producera mat som aldrig kommer till nytta. Markytan har sedan en stor inverkan på övergödning och överanvändning av vatten i exempelvis Kalifornien, Indien och Bangladesh – regioner som redan lider av torka och vattenbrist.

– Det är ett otroligt betydelsefullt problem och ett totalt misslyckande ur ett klimatperspektiv, säger Victoria Voss Bignet.

”Vi har råd att slänga mat”

I fattigare delar av världen beror svinnet främst på att bristande infrastruktur och dåliga förvaringsmöjligheter gör att maten går förlorad innan den ens når konsumenten.

I den rikare delen av världen, som här i Norden, är det i konsumentledet som merparten av svinnet äger rum.

– Det beror bland annat på att vi har råd att slänga mat och att vår stressade vardag gör det tufft att planera hur vi ska ta till vara på veckans storhandling, säger Victoria Voss Bignet.

Politikerna måste agera

En annan anledning till det svinnet i Sverige att det inom foodservice serveras för stora portioner, enligt Victoria Voss Bignet. Och att vi har politiska ramverk som till exempel regler för hur frukter och grönsaker ska se ut.

– Vi vill ha de här skinande, perfekta äpplena och de raka gurkorna, säger hon.

Passar frukten inte in i bilden slängs den.

Vilka bär ansvaret för att få ner matsvinnet?

Enligt Voss Bignet är det livsmedelsindustrin som bär huvudansvaret, men också politikerna. De måste börja titta på nya, kreativa sätt att få ner matsvinnet.

– I Frankrike finns redan en lagstiftning som gör att alla stora matbutiker är tvugna att donera mat som är på väg att slängas till välgörenhet. Det tycker jag att vi ska prioritera i Sverige också.

Även privatpersoner bär ett stort ansvar. Enligt undersökningar från Naturvårdsverket slänger de svenska hushållen cirka 917 000 ton mat per år, det motsvarar cirka 95 kilo per person och år.

– Alla har ett ansvar att kontrollera sitt kylskåp regelbundet så att man hinner rädda mat som är på väg att bli dålig, och att vara kreativ med de matresterna man har, säger Victoria Voss Bignet.

Skeptisk till FN:s hållbarhetsmål

För att minska på svinnet har FN tagit fram ett antal hållbarhetsmål. Ett av målen är att vi ska halvera det globala matsvinnet per person fram till 2030, men Victoria Voss Bignet är skeptisk till att målet kommer att nås globalt.

– Det är alltid svårt när det kommer till internationella samarbeten, vi vet historiskt att det görs väldigt fina antaganden på papper som sedan inte förverkligas. Samtidigt är målen viktiga ledstjärnor för näringslivet att förhålla sig till, säger hon.

FN har även instiftat en internationell matsvinnsdag, i år är den idag den 29 september.

– Även den är väl mer symboliskt, lite som earth hour. Men det är givetvis bra att det kan vara en konversationsstartare hemma kring köksborden, säger Voss Bignet.

Artificiell intelligens kan vara lösningen

Ur ett svenskt perspektiv finns dock visst hopp, enligt miljöforskaren. Sverige har relativt stor potential till att få till tillräckligt stora förändringar för att nå målen till 2030.

– Utvecklingen går framåt och det kommer fler och fler lösningar. Till exempel kan man genom artificiell intelligens anpassa priset efter bäst före datum och på så vis sälja produkter som kanske hade slängts annars, säger Voss Bignet.