Frukt och grönsaker – vilka är bäst för miljön?

Miljöforskaren om vilka grönsaker, frukt och bär du bör äta – och undvika

Publisert:

Denna text är skriven av miljöforskaren Victoria Voss-Schrader Bignet:

Fyll halva tallriken med frukt och grönsaker. Så enkelt är det att göra både din kropp och planeten gott.

”Vi svenskar behöver äta dubbelt så mycket grönsaker som vi gör idag för vår hälsa. Är det kanske därför vi fick så mycket stryk av Norge i skid-VM i år? Nej, knappast – dessvärre återfinner vi ungefär samma konsumtionsmönster i hela Norden. 

Som både matpyramider och Livsmedelsverkets tallriksmodell visar, bör den gröna maten vara den vi äter mest av. Forskning uppskattar att om vi alla åt i linje med näringsrekommendationer så skulle 11 miljoner liv kunna räddas varje år, och vi i Sverige skulle reducera vårt individuella klimatfotavtryck med upp till en femtedel.

Vi behöver i snitt balansera om kosten till att äta sju gånger mindre rött kött och istället kompensera med en fördubbling av grönsaker och så mycket som en tiodubbling av baljväxter (bönor, ärtor, linser, m m).

I Sverige är det låga intaget av grönsaker den tredje största kostrelaterade hälsoriskfaktorn, och det låga intaget av frukt är den femte. 

En stor andel av den svenska konsumtionen av frukt och grönt är importerad: 93 procent respektive 74 procent, enligt siffror anpassade från SCB för 2017. Är då inte frukt och grönt stora miljöbovar med tanke på transportutsläppen?

Växthusgasutsläppen från transport utgör totalt sett en begränsad andel av matens utsläpp, i snitt cirka 10 procent, då långdistansfrakt ofta sker på stora bränslesnåla fartyg som transporterar tätt packade containrar. Denna snittsiffra varierar beroende på livsmedelsgrupp, och för just frukt och grönt står transportutsläppen för en större andel, i genomsnitt 16 procent och upp till 50 procent av utsläppen. Detta beror på att utsläppen från primärproduktionen av frukt och grönt är relativt låga.

Därför är det särskilt klimatsmart att välja närproducerade alternativ när det kommer till frukt och grönt. Särskilt om det handlar om exempelvis influgna bär, där klimatfotavtrycket är högt då flyget släpper ut stora mängder koldioxid.

För att vara ett nordligt land med ett kargt klimat finns i Sverige ett förvånansvärt rikt grönt skafferi att plocka ur. I Sverige odlas kålsorter i stor mångfald; rödkål, spetskål, vitkål, svartkål, blomkål, brysselkål, grönkål, savojkål, salladskål – ja, man blir andfådd innan man hunnit rabbla upp hela listan. Bladgrönsaker trivs också här, liksom lökväxter och stjälkgrönsaker. Rotsaker är ytterligare en grönsakskategori som odlas extensivt i Sverige och adderar färg till tallriken. Bland frukter odlas alltifrån körsbär och plommon till äpplen, päron och rabarber. För att inte tala om jordgubbar, smultron, blåbär, björnbär, hjortron, lingon och hallon som vi kan gå rakt ut i skogen och plocka – vilda och obesprutade. 

Problem med mattrender som goji, acai och quinoa

Mat tenderar att gå i trender, som exempelvis explosionen av goji och acai som superfoods, eller quinoa som ett hälsosammare alternativ till pasta. Problemet med mattrender är att signalen vi konsumenter skickar tillbaka till produktionslandskapen, genom en kollektiv massförfrågan, leder till att produktionen av just dessa råvaror expanderar och intensifieras. Detta kan ha en skadlig effekt på lokala ekosystem långt ifrån oss, som exempelvis skett de senaste tio åren med quinoaplantagen i Bolivia och Peru.

Quinoa kan enkelt ersättas – eller varvas – med exempelvis svenskt matvete eller mathavre, och likaså kan goji och acai väljas bort till fördel för svenska bär som är vår naturs egna superfoods. 

Att äta mer närproducerat leder även naturligt till att vi äter mer i säsong

Homogenisering på tallriken speglas nämligen även i produktionslandskapen, och homogena landskap i form av stora monokulturer missgynnar den biologiska mångfalden och landskapens resiliens (motståndskraft) gentemot naturliga påfrestningar som exempelvis ett utbrott av en skadeinsekt eller en utdragen torka. Mer varierade produktionslandskap har en högre motståndskraft och kan lättare återhämta sig mot sådana påfrestningar.

Att alternera mellan en mångfald av olika vegetabilier är alltså ett sätt för oss konsumenter att sprida ut påtryckningarna på olika produktionssystem. Och väljer vi en variation av svenskproducerade råvaror har vi även möjligheten att påverka den svenska lantbrukspolitiken och ställa krav på hållbarhet. 

Att äta mer närproducerat leder även naturligt till att vi äter mer i säsong, och där finns en charm i att utmanas följa naturens matklocka. Du kan med fördel googla dig fram till hemsidor som upplyser om säsongsperioder för olika råvaror. Det spännande med att äta säsongsbaserat är också att de naturliga säsongerna i Sverige faktiskt förlängs tack vare växthusodling. Dessutom värms växthusen i stor utsträckning upp på fossilfria energislag, bland annat på biomassa från skogsindustrins restprodukter – ett utmärkt sätt att sluta kretslopp där avfall blir till resurs.

Detta har även gjort det möjligt att på ett klimatvänligt sätt odla råvaror som inte naturligt är anpassade till vårt klimat, till exempel tomater. Information om vilken energikälla som använts vid odling står ibland på produktförpackningen men är ofta svårt för oss konsumenter att få tillgång till. Om inga svenska färska alternativ finns är ett bra tredjehandsval konserverade svenska varianter. 

Köp fula grönisar och ta till vara på allt i kylen

Importerade råvaror belastar ursprungsländernas ofta redan ansträngda mark- och vattenresurser och biologiska mångfald. Dessa miljöfaktorer är viktiga att betrakta utöver matens klimatpåverkan. I Sverige besprutas inte frukt och grönt lika hårt som i utlandet, mark- och vattenresurserna är goda, och eko-märkningen KRAV har allmänt strängare regler för miljö och hälsa än andra internationella ekomärkningar som exempelvis EU-lövet. 

Samtidigt finns samhällsekonomiska vinster att göra genom att gynna livsmedelsproducenter i fattiga delar av världen och välja exempelvis FairTrade. Småskaliga bönder i utvecklingsländer ges en chans till bättre levnadsvillkor, om de kan exportera sina varor till ett högre pris än vad de får betalt för på den lokala marknaden. Därför är en bra tumregel att välja FairTrade – och helst även ekologiskt – om du köper importerat. 

Ta till vara på allt i kylen, inklusive en skrynklig paprika

Sist men inte minst, två ytterligare aspekter som inte direkt relaterar till vilket val av frukt och grönt du gör. För det första, anamma en ”nollsvinnspolicy” hemma där ingen mat slängs.

Ta till vara på allt i kylen, inklusive en skrynklig paprika som med fördel kan användas i en soppa eller gratäng.

Köp fula grönisar som annars kanske blir lämnade på hyllan, eller välj en smoothie eller sylt på räddade frukter och grönsaker. Idag slängs en tredjedel av all mat som produceras, och om matsvinnet hade varit ett land, hade det idag varit den tredje största klimatboven. Så här finns massvis med mat att rädda!

För det andra, teama upp med vänner eller familj till att samåka till mataffären, eller ännu bättre: cykla, gå eller åk kommunalt om du har möjligheten. En konsument som ensam tar bilen fem mil till en gård för att köpa ett kilo närproducerad råvara direkt av bonden, kan släppa ut mer än en fullastad lastbil för samma kilo råvara skulle göra på 9 000 mil. Vårt beteende kring själva maten spelar alltså minst lika stor roll som valet av livsmedel per se.

Några tips!

Sammanfattningsvis är det dags för det gröna att inta huvudrollen på våra tallrikar!

Några tumregler att följa: 

  • Ät varierat, fastna inte i trender. 
  • Välj svenska råvaror när det går, för att undvika långa transporter.  
  • Välj råvaror i säsong när alternativen finns. 
  • Släng inget och köp räddad mat. 
  • Välj FairTrade och ekologiskt vid importerade råvaror. 
  • Åk kommunalt, cykla, gå, eller samåk till mataffären.”
Vårt beteende kring själva maten spelar alltså minst lika stor roll som valet av livsmedel, skriver miljöforskaren Victoria Voss-Schrader Bignet.
  • Namn: Victoria Voss-Schrader Bignet
  • Ålder: 31.
  • Bor: Solna.
  • Familj: Sambo.
  • Yrke: Doktorand inom hälsosam och hållbar kosthållning på Stockholm Resilience Centre. Medförfattare till boken ”Eat good” (Bokförlaget Max Ström) tillsammans med Johan Rockström och Malin Landqvist. Medförfattare till EAT-Lancet-kommissionens rapport om hälsosam mat från hållbara livsmedelssystem. Har kandidatexamen i biologi från Imperial College i London och magisterexamen i miljövetenskap från Universitetet i Oxford.
Frukt och grönsaker – vilka är bäst för miljön?
  • Varje vecka är det onsdag. Men inte vilken onsdag som helst. Det är Matsmarta onsdag! Genom kunskap, härliga tips och recept vill Aftonbladet inspirera dig och hela svenska folket att äta lite klimatsmartare. Och man måste ju börja någonstans – så varför inte en dag i veckan?
Måste vi sluta äta kött?

ARTIKLAR

Måste vi sluta äta kött?