Elevernas egna ord om vegetariska skolmaten

”Gynnar klimatet, lärarna och eleverna”

Publisert:

Globala gymnasiet på Södermalm i Stockholm serverar enbart vegetarisk och vegansk mat sedan tio år tillbaka.

Här berättar två elever – Isa Sörensen och Karla Backlund – vad de tycker om skolmaten.

”Självklar del av klimatomställningen”

Jag tror att elevernas och skolans val att endast servera vegetarisk mat gynnar både klimatet, lärarna och eleverna.

Ur klimatsynpunkt är det ett givet val eftersom växtbaserad kost är avsevärt mindre skadligt för klimatet än kost fokuserad kring kött. Det är också ett viktigt ställningstagande eftersom Globala gymnasiet genom detta visar andra skolor att det är möjligt, och eftersträvansvärt, att endast servera vegetariskt.

Jag är stolt över att Globala gymnasiet är med och skapar en vegonorm i samhället och hoppas att min skola är den första av många skolor att ställa om till helt eller mestadels vegetariskt.

Jag uppfattar det som att elever på min skola knappt reflekterar över att skollunchen är vegetarisk. Det känns helt enkelt inte som att det fattas någonting, det är bara vanlig mat. I detta har såklart skolköket en viktig roll – de har lyckats med att laga både god och näringsrik vegetarisk mat som så gott som alla, både lärare och elever, tycker mycket om.

Isa Sörensen och Karla Backlund, elever på Globala gymnasiet.

Jag minns att när jag själv letade information om Globala när jag skulle välja gymnasium såg jag många kommentarer från elever om att just skollunchen är något de verkligen ser fram emot varje dag. Någon skrev att om hon inte kände för att gå till skolan någon dag så kunde hon ändå i slutändan välja att gå dit bara för att få äta av lunchen.

Förutom att den är god, tror jag också att den vegetariska skollunchen har andra positiva konsekvenser. Vegonormen som Globala bidrar till påverkar ju också lärare och elever. Vi elever lär oss att vegetarisk och vegansk mat kan vara god, näringsrik och framför allt varierad. Vi tar med oss nya matupplevelser hem och implementerar dem hos våra familjer, eller när vi flyttar hemifrån.

Många av eleverna är vegetarianer/veganer på heltid, men det viktigaste är kanske att de som annars äter kött tack vare skolmaten ersätter en av sina måltider med vegetarisk kost. De får också prova alternativ till köttätande, som förhoppningsvis påverkar dem att äta mer vegetariskt när de äter utanför skolan. Detta gäller förstås även de lärare som äter av skolmaten.

Jag ser inga rimliga argument till varför skolor inte borde ställa om till helt eller mestadels vegetariskt. Så länge som kosten är varierad och tillagad med näringsvärdet i åtanke så innebär det inga hälsorisker för eleverna. Om kockarna dessutom har koll på hur man lagar god vegetarisk mat finns det heller ingen anledning för elever att inte äta maten. I många fall fungerar det att helt enkelt ”vegetarianisera” de ”vanliga” rätterna genom att byta ut några få ingredienser – vegetarisk mat är inte bara linsgrytor och grönsaksbiffar.

Viktigast av allt: vegetarisk skolmat minskar skolans och de enskilda individernas ekologiska fotavtryck. Jag anser därför att vegetarisk skolmat är en självklar del av klimatomställningen.

Karla Backlund


”Att äta vegetariskt är gott”

Det är en fin sommar. Solen skiner och det har knappt regnat en enda gång. I morgontimmens tystnad ser jag ut över Luleälven och mina ögon fastnar på något på andra sidan. Lågor som sträcker sig mot himlen. Elden är ännu inte stor men på flera platser runt omkring i Sverige har samhällen drabbats svårt.

Klimatförändringarna är mer närvarande nu, de smyger sig inte på utan klampar med snabba steg in i våra liv. Snart är vi mitt uppe i sommaren igen och kanske står vi inför samma svårigheter som sist. Frågan är vad vi kan göra för att rädda jorden? Ett svar är att förändra vår livsstil, exempelvis genom att införa vegetarisk skolmat.

På Globala gymnasiet, där jag går, serveras endast sådan lunch. Det är ett enkelt sätt att kraftigt dra ner på skolors miljöpåverkan och det är nödvändigt. Jorden kommer överleva utan oss människor, men vi människor kommer inte överleva utan jorden.

Enligt Livsmedelsverket står djurproduktionen för nästintill 15 procent av de totala utsläppen. Det behöver ske en förändring och den kan vara enkel. Drar vi ner på köttkonsumtionen måste också köttproduktionen minska, vilket skulle ha en positiv inverkan på klimatet. Alla behöver göra sin del i det hela och genom att fler skolor inför vegetarisk skolmat kommer vi en bra bit på vägen.

Att äta vegetariskt är gott, det vill säga om maten är vällagad. I min grundskola stod billigt, eventuellt antibiotikafyllt kött i huvudfokus. Jag som åt vegetariskt fick i stället torra, bittra morotsmedaljonger med fadd eftersmak. Att köket på Globala gymnasiet lägger energi på smakerna uppskattar jag därför verkligen. Det behövs kunskap för att laga vegetarisk mat, det fungerar inte att bara slänga ihop grönsaker. Maten behöver lagas omsorgsfullt. Indisk gryta, vegobullar, pasta med grönsakssås och fajitas. Varierade maträtter, somliga godare än andra.

En vän till mig åt knappt maten i början, hennes tallrik bestod mest av ris utan gryta, pasta utan sås och potatis utan biff. Hon var van vid kött. I dag äter hon praktiskt taget allt och det visar att smaklökarna bara behöver vänja sig. Gör de inte det är det dags att sluta vara kräsen.

I de stunder när köttkonsumtionens konsekvenser förs på tal svarar negativt inställda människor ofta med: ”Ungdomar behöver kött för att växa.” Det är inte sant. Kroppen behöver visserligen protein för att bygga upp sina celler, men det finns det i många andra livsmedel än kött. I dagens samhälle är proteinbrist ytterst ovanligt, i stället äter vi mer än vi behöver. Därför är det ingen hälsorisk att äta vegetariskt utan det ger tvärtom fördelar. Exempelvis minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.

Att införa vegetarisk skolmat skulle alltså gynna ungdomar, vuxna och på sikt främja folkhälsan. Tänk vad vår medvetenhet och vegetariska mat har gått framåt. Från överkokta grönsaker till en buffé av spännande, goda rätter. Det är hög tid att fler får ta del av detta och varför inte genom skolan?

Isa Sörensen