Allt fler köper hem skaldjur
Fredagstacosen utbytt mot lyxig delikatess
Publicerad 2021-08-13
Svensken mumsar skaldjur som aldrig förr.
Det visar färska siffror från SCB.
Försäljningen av de skalbeklädda delikatesserna har under 19 år ökat med 456 procent.
– Vi har gått från att äta tacos på fredagar till att unna oss lite mera lyxiga produkter, säger Daniel Wester, statistiker på SCB, i ett pressmeddelande.
Kräftsäsongen har precis dragit igång och i diskarna på matvarubutiker syns nu de rödkokta kräftdjuren överallt.
Ända sedan medeltiden har kräftor förtärts, men framförallt av kungligheter. Enligt Nordiska museet nämns kräftor i svensk gastronomi för första gången i ett brev daterat 1562, brevet är från kung Erik XIV till fogden på Nyköpingshus. I brevet befaller kungen att man ska skaffa fram så mycket kräftor som möjligt inför hans syster Annas bröllop.
Skaldjur allt mer populärt
Under århundradens lopp har kräftor blivit en allt vanligare företeelse i svenska hem och säg den svensk som inte trånar efter kräftpremiären som infaller den 7 eller 8 augusti.
Enligt siffror från SCB har skaldjursköpandet mångdubblats ordentligt. Mellan åren 2000 och 2019 ökade försäljningen av skaldjur med 456 procent.
– År 2000 köpte vi skaldjur för 143 miljoner kronor. 19 år senare, 2019, hade försäljningen ökat till 795 miljoner kronor, säger Daniel Wester, statistiker på SCB, i ett pressmeddelande.
Enligt honom kan det bero på att vi svenskar har bytt ut vår hederliga fredagstacos mot något lyxigare som räkor eller kräftor.
Även priset per person och år ökat rejält under årens gång, år 2000 köpte svenskarna skaldjur för 16 kronor per person och nästan 20 år senare köpte svenskarna skaldjur för hela 77 kronor per person.
Så åt vi kräftor förr
Det finns tydliga skillnader i hur vi äter kräftor i dag jämfört med på kung Erik XIV:s tid – då åt man inte kräftorna hela och kalla, utan de var ofta en huvudingrediens i olika färser eller stuvningar.
Det var inte förrän på 1800-talet som man i Sverige började äta kräftorna kokta och sedan nedkylda. Enligt Nordiska museet så uppkom firandet av den hederliga kräftskivan som många av oss firar i dag på 1900-talet och själva ordet ”kräftskiva” började användas på 1930-talet.
