Hon vill se ett uppror mot brödsvinn
Varje dag går 219 ton bröd till spillo i Sverige, visar ny forskning. Siffrorna fick hållbarhetsexperten Louise Ungerth att rasa – som nu vill se ett brödsvinnsuppror.
– Nu får det banne mig vara slut med att man slänger bröd, säger hon.
80 000 ton bröd bakas i Sverige varje år utan att hamna i våra magar, vilket motsvarar 15 procent av allt som tillverkas. Det visar en forskningsstudie av Högskolan i Borås och Sveriges Lantbruksuniversitet från tidigare i sommar.
När Louise Ungerth, opinionsbildare inom konsument- och hållbarhetsfrågor, läste rapporten fick hon nog. Nu vill hon se ett kollektivt brödsvinnsuppror.
– Nu får det banne mig vara slut med att man slänger bröd, säger hon bestämt.
”Man får skärpa sig helt enkelt”
Hon lägger till:
– Och all annan mat också förstås, men eftersom det är så mycket bröd som går från hushållen rakt ner i sophinken får man göra ett eget uppror i familjen. Man får skärpa sig helt enkelt, med både bröd och all annan mat.
Hur ska man skärpa sig?
– Det låter hur tråkigt som helst, jag låter som en riktigt hemkunskapslärare, men man får planera bättre. Man får titta efter vad man har hemma innan man handlar och frysa in det som inte går åt och ta upp efter hand.
Bröd det mest slängda livsmedlet
Enligt en undersökning från livsmedelsföretaget Axfood från 2019 är bröd det enskilda livsmedlet som flest hushåll slänger.
– Det är samma anledningar till att man slänger annan mat. Att man planerar dåligt, köper in för mycket och glömmer av att frysa in det innan det blir torrt eller dåligt. Det finns en annan studie från Yougov, som visar att den främsta anledningen till att man slänger bröd är för att det har blivit mögligt.
“Bröd i sig är klimatsmart”
Enligt Louise Ungerth måste hela livsmedelskedjan tillsammans, inte bara privatpersoner, ta ansvar för att minska på brödsvinnet.
– Det som är viktigt att lyfta fram är att bröd i sig är ganska klimatsmart om man jämför med andra livsmedel. Däremot är det ett väldigt stort svinn och då blir det väldigt stora volymer, vilket i sin tur bidrar till en stor miljöpåverkan.
I forskningsstudien från Högskolan i Borås och Sveriges Lantbruksuniversitet har de uppskattat var i kedjan brödet går till spillo. Av de 80 000 ton står hushållen för 30 000 ton:
- Bagerier: 12 000 ton
- Butiker: 28 000 ton
- Restauranger och skolor: 9 500 ton
- Servicehandeln: 500 ton
- Hushållen: 30 000 ton
Bagerierna styr butikernas sortiment
Den största delen som butikerna står för kommer från de stora bagerierna till butikernas brödhyllor, och när det är några dagar kvar till bäst före-datum får brödet snällt vända tillbaka till bagerierna och brödet blir till djurfoder, etanol eller jäst.
En stor faktor till detta är hur logistikkedjan är hoplänkad. Eftersom att de stora bagerierna äger brödet till dess att det säljs, är det även de som gör prognoser, lägger order och bestämmer över butikernas utbud och kvantiteter.
– Visst är det bra med välfyllda hyllor, men jag tror det skulle bli mindre svinn om vi skulle ta hand om beställningarna själva. Vi vet vad som säljer och skulle också kunna sänka priset på bröd som är nära bäst-före-datum om vi hade eget ansvar. Precis som vi har för andra varor här i butiken, har Frida Ohlsson, brödansvarig på ICA Kvantum i Värtahamnen tidigare sagt till SVT.
“Räknade till 107 brödsorter”
Louise Ungerth är inne på samma spår. Får butikerna själva bestämma kvantitet och sortiment skulle svinnet troligen minska, erfar hon.
– Något som driver svinn är sortimentet. Det är så enormt stort sortiment, jag räknade till 107 brödsorter på en ICA Maxi jag nyligen besökte, oräknat specialbröd och bake-off. Det är hur mycket som helst, och ju större sortiment desto mer svinn blir det.
Louise Ungerth
- Yrke: Senior konsult, rådgivare och styrelseledamot i föreningen Matsvinnet
- Bakgrund: Arbetat på konsumentföreningen Stockholm
- Övrigt: Driver bloggen louiseungerth.se om bland annat matsvinn.
- Varje vecka är det onsdag. Men inte vilken onsdag som helst. Det är Matsmarta onsdag! Genom kunskap, härliga tips och recept vill vi inspirera dig och hela svenska folket att äta lite klimatsmartare. Och man måste ju börja någonstans – så varför inte en dag i veckan?
