Sverige långt efter i matsvinnsklassen

Internationella matsvinnsdagen: Släng inte överbliven frukost – fixa ”gofika”

Av: 

Jon Hansson

I dag är det den internationella matsvinnsdagen – instiftad av FN för att uppmärksamma att enorma mängder ätbara livsmedel blir avfall i stället för mat.

Organisationen Too good to go har undersökt attityderna till matsvinn i 15 länder och även frågat vilka som är de största problemen.

– Det som slog oss var de stora skillnaderna mellan olika grupper. Äldre är generellt sett duktigare på att undvika matsvinn och barnfamiljerna är sämst, säger Helena Björklund, kommunikationschef på Too good to go.

Det fanns även skillnader mellan olika länder och Sverige är inte bäst i klassen.

– Det var förvånande, vi svenskar brukar ju internationellt betraktas som mogna och medvetna när det gäller klimatfrågor. Och många svenskar jobbar med inom det här området. Men här hamnade vi ganska långt ner. Relativt få svenskar betraktar minskat matsvinn som en viktig åtgärd mot klimatförändringarna. Det beror nog på att andra problem som utsläppen från flyget samt textil- och köttindustrin fått betydligt mer uppmärksamhet i Sverige. Det är helt rimligt att diskutera de frågorna men matsvinnet orsakar fyra gånger så stora utsläpp som flyget, säger Helena Björklund.

Ungefär en tredjedel av all mat slängs och blir i bästa fall naturgas eller matjord. Det kan vara grönsaker och frukt med skönhetsfläckar som sorteras bort redan av odlaren eller i butiken. Råvaror kan också skadas under lagring eller transporter men det är hushållen som står för den överlägset största delen av matsvinnet (cirka 70 procent).

helskärm

Organisationen Too good to go försöker hjälpa hushåll och företag att minimera matsvinnet. Bland annat har de tagit fram en app som kopplar ihop privatpersoner med butiker och restauranger som har överbliven mat eller matvaror som närmar sig bäst före-datum.

Enligt den nya undersökningen är det barnfamiljerna som är i störst behov av hjälp.

– Jag har själv två små barn och omständigheter som stress och tidspress gör det svårt att prioritera matsvinnet. Men det finns enkla saker du kan göra. Ett problem är att det ofta blir småskvättar över. En bit broccoli, en näve pasta. Det känns kanske inte meningsfullt att spara på, det räcker inte till ens en portion, än mindre till alla i familjen. Men om du lägger ihop alla de där resterna under flera dagar så blir det något fullt användbart, säger Björklund.

Lägger upp för mycket mat på tallriken

En annan källa till svinn är föräldrars önsketänkande.

– Jag tror att vi ofta lägger upp så mycket mat som vi vill att barnet ska äta – inte så mycket som barnet vill ha. Många förskolor och skolor är duktiga på att jobba mot svinn och där brukar de ofta servera maten som en buffé och säger till barnen att bara ta lite och smaka först. Sedan kan de ta mer om de är sugna. Det där kan du göra hemma också så blir eventuella rester mer lätthanterliga.

Hon tycker även att vi behöver inse att kastade matrester faktiskt är resurser och pengar som går till spillo.

– Den där yoghurtskvätten eller bananbiten som du kastar ser kanske inte mycket ut för världen men lägger du ihop alla skvättar och bitar under ett år blir det mycket pengar i slasken och ett stort, helt onödigt klimatavtryck.

Yoghurtbars

Har du yoghurt över, släng inte. Du kan göra goda yoghurtsbars i stället.

Tid tillkommer för dina yoghurtbars att frysa.

Grötpannkakor

Gör pannkakor av överbliven gröt. Stek gyllenbruna och servera med valfritt tillbehör.

Chokladbollar på övermogen banan

Chokladbollar på övermogen banan

Bananbröd

Gör något smaskens av övermogna bananer.

Havrebollar av havregrynsgröt

Brukar du också ha havregrynsgröt över efter frukosten? Kasta den inte nästa gång – gör havrebollar istället!

Svensson, Paul, Ekman, Christofer

Rädda maten!

239,00 kr

Läs mer

Därför blir det matsvinn

De fem vanligaste anledningarna till att det blir matsvinn enligt Too good to gos och YuoGovs undersökning i 15 länder.

Sverige först på 12:e plats

35 procent av alla tillfrågade svarade att de aldrig slängde ätbar mat. ”Bästa” länderna var:

1. Italien 50 procent
2. Frankrike 48 procent
3. Portugal 41 procent

———

12. Sverige 30 procent

15. USA 18 procent.

Betydligt fler äldre än yngre svarar att de aldrig svinnar

• Män och kvinnor ligger ungefär lika.
• Familjer med små barn svarar betydligt mer sällan än de med äldre barn att de inte har något svinn.
• Småbarnsfamiljer 16–20 procent
• Familjer med tonåringar 27–30 procent
• Familjer med vuxna barn 44 procent
• Familjer utan barn 34 procent

När de svenska deltagarna i undersökningen delades upp geografiskt var de som bodde i mellansverige bäst på att helt undvika svinn.

(Trots sistaplatsen var det en större andel av stockholmarna än svarande från andra landsdelar som angav att de visste att ett av de effektivaste sätten att stoppa klimatförändringarna är att minska matsvinnet.)

Portugiserna har koll på svinnets roll

Andel som svarade ja på frågan ”Visste du att ett av de effektivaste sätten att stoppa klimatförändringarna är att minska matsvinnet?” 

• Alla:  57 procent
• Topp tre:

USA landet där flest struntar i matsvinnet

Andel som svarade att ”matsvinn är inte en fråga jag bryr mig om så jag har inget emot att kasta mat”:

(Too good to go och YuoGov)

Hushållen svinnar mycket mer än matindustrin

• Andel av det totala globala matsvinnet:

45 kg svinn per svensk

• Antal kg per person och år i Sverige:

Frukt och grönt utgör största delen av svinnet

Det globala matsvinnet är ungefär 1 550 miljoner ton om året. Nästan hälften (46 procent) av alla grönsaker, rotfrukter och frukter som odlas blir svinn.

Andel av världens matsvinn

(Naturvårdsverket 2018, BCG, www.fontana.se) Too good to go/YouGovs undersökning i 15 länder ger ett liknande resultat.

Svensson, Paul, Ekman, Christofer

Rädda maten!

239,00 kr

Läs mer

Vilket livsmedel blir oftast svinn i ert hushåll?

• Varje vecka är det onsdag. Men inte vilken onsdag som helst. Det är Matsmarta onsdag! Genom kunskap, härliga tips och recept vill Aftonbladet inspirera dig och hela svenska folket att äta lite klimatsmartare. Och man måste ju börja någonstans – så varför inte en dag i veckan?