Niklas Ekstedt: Det är en stor wow-upptäckt

Vetenskapsjournalisten Henrik Ennart och stjärnkocken Niklas Ekstedt har skrivit en bok om världens bästa mat

Ingen vill bli gammal. Men alternativet är inte heller frestande.

Men om du kunde bli hundra år eller mer och fortfarande vara pigg i både knoppen och kroppen?

Vetenskapsjournalisten Henrik Ennart och stjärnkocken Niklas Ekstedt har tagit reda på hur det går till.

I nya boken ”Happy food green – om hur grön mat gör livet bättre” berättar de om Pablo, 91, från Nicoyahalvön i Costa Rica. Han skulle just flytta från sin 109-åriga mamma Panchita eftersom han träffat en ny flickvän…

Halvön är en så kallad blå zon, områden där människor blir riktigt gamla och dessutom håller sig friska långt upp i åldrarna. Andra blå zoner är Ikaria i Grekland, den sydjapanska ön Okinawa, Nuoroprovinsen på Sardinien – och det finns faktiskt även en möjlig svensk kandidat, en blå remsa från Öland, över Småland bort till Simrishamn i Skåne. Områdena verkar slumpvis utspridda över planeten. Vad förenar dem?

– I boken har vi riktat in oss på maten men människorna här vardagsmotionerar, de ingår i ett socialt sammanhang, är duktiga på att koppla av och verkar känna mål och mening med livet, säger Henrik Ennart.

Boken handlar om hur maten och livsstilen i de blå zonerna kan få oss att må bättre – och vara snälla mot klimatet.

– Den största wow-upptäckten var att människorna där äter nästan helt växtbaserat, säger Niklas Ekstedt.

– Knappt alls fisk och skaldjur som jag trodde, bara småfisk som ansjovis. Större fiskar är de tvungna att sälja. Det här är de fattigas mat. Kött äter de bara någon gång i månaden, säger Henrik Ennart.

En anledning till att medelhavskosten är så nyttig är att den gynnar mångfalden i tarmfloran. Det i sin tur minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar och cancer. Enligt ny forskning även depression och demens.

– Och så är den väldigt god också, säger Henrik Ennart.

• De här människorna lever ju ändå inte i evigheter, vad får dem att trilla av pinn?

– De får exempelvis cancer som vi – men senare i livet. Rökning är vanligare där än här men strupcancern kommer först vid 90 års ålder.
Även utanför de blå zonerna blir människor allt äldre. Troligen kommer hälften av alla barn som föds i Sverige i dag att bli minst 105 år gamla.

– Men det beror till stor del på att sjukdomar kan hållas i schack med nya mediciner och operationer. Så den stora frågan är om vi kommer att få en lång skör ålderdom eller en förlängd frisk medelålder som i de blå zonerna, säger Henrik Ennart.

• En mattrend som spås växa är ”grazing”, att vi småäter och snacksar dagen lång. Fungerar det för den som vill äta som i de blå zonerna?

– Nä, säger Henrik Ennart kort.

Han tar ny sats.

– Vi behöver äta vid fasta tidpunkter. Det är ett problem att det finns mat omkring oss hela tiden. Vi får svårt att hålla vikten. Visserligen finns det nyttiga snacks men det mesta är hårt processat. Och det är slående hur central roll måltiden har i zonerna. Tonåringar sitter timtal vid matbordet tillsammans med far- och morföräldrar – utan att att pilla med mobilen, säger Henrik Ennart.

– Jag besöker ofta skolor och har märkt att elever från utsatta familjer ofta saknar måltidsrutiner – och mår dåligt av det. Många barn och unga i Sverige äter alldeles för fort och stressar kring maten, säger Niklas Ekstedt.

Författarna Niklas Ekstedt och Henri Ennart med sin nya bok ”Happy food green – om hur grön mat gör livet bättre”, Bookmark förlag.

”Det var en förläggare som förde oss samman och bad oss göra första boken. Jag hade skrivit reportage om åldrandets gåta och Niklas for redan som en skottspole mellan olika länder för att berätta i tv om olika matkulturer. Egentligen hade vi gjort samma sak fast på olika sätt.”

Niklas Ekstedt

• Ålder: 42.
• Yrke: Kock, driver bland annat restaurang Ekstedt i Stockholm med en stjärna i Michelinguiden. Gjort tv-serier som ”Niklas mat” i SVT och ”Four hands menu” samt ”Food & fire” på Viaplay.
• Bor: Danderyd.
• Ennart om Ekstedt: Själv är jag en usel kock. Det är en ynnest att få arbeta med någon som stoppar in nyttiga grönsaker i ena änden och så kommer det ut gourmetmat i den andra.

Henrik Ennart

• Ålder: 60.
• Yrke: Vetenskapsjournalist på Svenska Dagbladet, författare.
• Bor: Värmdö.
• Ekstedt om Ennart: Vanligtvis jobbar jag med gastronomer. Det är kul och utmanande med en vetenskapsjournalist i stället. Han har breddat mitt tänkande.

Rädda inte bara din hälsa utan även planeten

Medelhavsdieten är inte bara bra för bakteriefloran i magen – den är också snäll mot klimatet.

– Vi i Sverige är en toppnation när det gäller att äta kött och uppfödningen av allt det där köttet är ansträngande för klimatet. Då är det bättre att göra som i de blå zonerna, äta mest växtbaserat och så kött bara någon gång i månaden, säger Henrik Ennart.

Det går också att göra mer eller mindre klimatsmarta val när det gäller grönsaker och frukt.

– Välj ekologiskt så ofta du kan. Inte främst för att undvika att få i dig rester av bekämpningsmedel. Risken är inte så stor nuförtiden. Men gifterna och konstgödseln som används vid konventionell odling utarmar jorden.

Ekologiskt odlade växter får kämpa mer och innehåller högre halter av polyfenoler som är bra för kroppen.

Ekologiska metoder bevarar också halten och artrikedomen av nyttiga bakterier som gör jorden bördig och ökar dess förmåga att binda kol, vilket i sin tur bromsar höjningen av halten koldioxid i atmosfären.

Vad är det som är så blått med zonerna?

Enkelt – forskarna, som myntade begreppet, Gianni Pes från Sardinien och belgaren Michel Poulain, ringade i början av sitt arbete in intressanta byar på en karta av Sardinien med blå bläckpenna.

Så gör du för att bli en pigg 100-åring

En viktig start är rätt föräldrar (generna) men svårt att påverka. Men bortsett från det är det bara att sätta igång:

1. Skaffa dig matvanor i stil med medelhavsdieten. Ät mest grönsaker och baljväxter och ät varierat och färgrikt. Drick något varmt i samband med måltiden som soppa eller te. Det mättar och hjälper kroppen att bryta mer maten. Och det handlar mer om råvarorna än recepten. Ärtsoppan kan lika gärna vara svensk som italiensk. Rågknäcke funkar lika bra som surdegsbröd.
2. Se till att ingå i ett socialt nätverk med släkt och vänner.
3. Stressa inte hela tiden. Lär dig koppla av.
4. Se till att få mål och mening med livet. Odla din trädgård, se barnen växa upp, arbeta med något som är viktigt för dig och andra människor. Skaffa dig ett skäl att stiga upp varje morgon.
5. Rör på dig. Promenera, ta trapporna, vandra i skogen, ro ut och fiska, bruka jorden.

Medelhavskosten handlar mer om kikärtor än om gambas

Det är från de de blå zonerna vi fått begreppet medelhavskost. I ett bredare perspektiv är det maten som äts – eller åts – i Grekland, Italien, södra Frankrike och Spanien. Basen är olivolja, surdegsbröd, baljväxter som kikärtor, grönsaker som tomater, auberginer, lök, gröna örter och gröna blad som rucola. Allt ekologiskt och egenodlat eller plockat. Den lilla mängden animaliskt protein kommer från ägg, getost, ansjovis och kött från kalv eller get. Allt nedsköljt med rätt generösa mängder rött vin.

Råvarorna är inte desamma exempelvis på Okinawa men även här äter man mycket lite kött och fisk och mest baljväxter (soja) och grönsaker som sötpotatis.

Det behöver inte nödvändigtvis handla om färska grönsaker. Frysta ärtor och spenat, burktomater och frukt (skölj av sockerlagen), syrade grönsaker som surkål och kimchi platsar också här.

• Varje vecka är det onsdag. Men inte vilken onsdag som helst. Det är Matsmarta onsdag! Genom kunskap, härliga tips och recept vill Aftonbladet inspirera dig och hela svenska folket att äta lite klimatsmartare. Och man måste ju börja någonstans – så varför inte en dag i veckan?