Hårt ifrågasatta men KOlossalt viktiga

– Kom nu då, korna! Kom då! 

Journalisten och månskensbonden Ann-Helen Meyer von Bremen försöker få Sunnansjös fyrbenta invånare att samla ihop sig till fotografering. De är upptagna med att i sävlig men stadig takt röja ett igenväxt parti åker- och skogsmark.

Bossa, Bruna, Spritta och deras ko-llegor får mycket stryk i klimatdebatten. Kan de ändå ha sin plats i en hållbar matproduktion?

Fotoförslaget intresserar den fjärran koflocken med kalvar, stut och tjur mycket måttligt. 

– Det blåser åt fel håll, de hör nog inte att Ann-Helen ropar. När jag ropar bryr de sig inte alls, säger hennes partner och medbonde Gunnar Rundgren.

De har skrivit boken ”Kornas planet” (Ordfront) som är ett försök att nyansera klimatdebatten – och en kärleksförklaring till kon. Kor orsakar utsläpp av klimatgaser, men de tycker att idisslarna med över 10 000 år i människans tjänst borde få mer uppskattning.

De är till exempel ena baddare på att röja i landskapet. När Meyer von Bremen/Rundgren köpte Sunnansjö för några år sedan var markerna ner mot sjön helt igenväxta med älggräs och säv. ”Vi såg inte ens vattnet från huset.” Så sent som på 70-talet hade en syskonskara på tre och ett barn försörjt sig på jordbruket och 7–8 kor. Ungefär som de nya ägarna, bortsett från att de dessutom behöver ett och ett halvt heltidsjobb för att få det att gå runt.

Planen var att odla grönsaker och frukt för eget behov och försäljning, men många av markerna var olämpliga för det. Efter mycket funderande blev det alltså även kor för landskapsvård och kött.

– De är som vi människor, äter det som är närmast och godast först. Fast olika kor gillar olika örter. Det har redan blivit mycket mer varierad växtlighet här sedan de började beta. Men det har varit en utmaning att få dem att gå ut i sjön och äta av vassen. Korna var inte alls pigga på det men kalvarna vågade sig ut – annars brukar de lära av sina mammor.

• Nötkött orsakar ju mycket större utsläpp av klimatgaser än grönsaker. Har kon en plats i en hållbar livsmedelsproduktion? 

– Det går inte att dra en skarp gräns mellan uppfödning av djur och odling av växter. De är båda delar av ett komplext system. Om vi alla ska äta nästan helt vegetabiliskt kommer vi att behöva frakta mat kors och tvärs över planeten i stället för att ha regionala ekologiskt hållbara system, säger Gunnar Rundgren. 

Han påpekar att det oftast är enklare och ger mer mat att odla än att föda upp djur. Men i många områden på jorden är marken inte tillräckligt bördig. I ”Kornas planet” berättar de om ett besök hos en nomadfamilj i Mongoliet som lever nästan uteslutande av kött, mjölk och ost. Renskötande samer är ett annat exempel på en kultur som av nödtvång nästan helt måste lita till animalisk föda.

– Det finns inte en enda jordbrukarkultur som helt uteslutit djur. Om du hittar de rätta proportionerna mellan animalier och vegetabilier kan korna, bufflarna, fåren, getterna göra produktionen mer hållbar. 

• Hur då?

– Ta exempelvis den här gården. Den mesta marken är för blöt för att vi ska kunna odla spannmål eller grönsaker, sådant som kan bli människoföda. Men korna kan äta gräset och vi får så småningom kött. När man odlar spannmål, socker och oljeväxter blir det en massa spill, avfall och sämre kvaliteter som inte duger till mat. Utan djur i produktionen kan det där spillet bara bli biogas eller avfall. Dessutom ger korna oss gödsel och bra växtföljder som binder koldioxid i jorden.  Många jordbruk använder konstgödning men tillverkningen kräver ofta fossil energi som orsakar stora utsläpp av koldioxid. 

• Men korna idisslar ju och rapar metan?

– Visst, och metan är en kraftig växthusgas, men den försvinner ur atmosfären på tio år och eftersom de svenska kornas utsläpp är litet lägre nu än för hundra år sedan så bidrar de inte till någon ökning av metanhalten. Detta fångas inte upp av sättet man räknar ut växthusgasutsläppen på. De stora metan-källorna är läckage vid utvinning av av olja och naturgas. Men vi vill ju inte röra de fossila bränslena som dessutom ökar halten koldioxid i atmosfären. Då är det enklare att skjuta korna. 

• Hur ser framtiden ut för maten – och korna?

– Klimatsmart mat handlar inte främst om vi ska ha kött eller vegetabilier på tallriken utan vilket samhälle vi ska ha. Marknadsekonomin styr utvecklingen mot mer stordrift, industrialiserad djurhållning och specialisering. Allt större gårdar odlar bara en gröda eller föder upp ett slags djur. Inte ens mellanstora gårdar med 60–80 kor klarar sig i dag. Det medför att landsbygden slås ut, landskapet växer igen och att vi får sämre mat. Biologisk och gastronomisk mångfald hänger ihop, säger Ann-Helen Meyer von Bremen.

Det finns en motrörelse – som paret på Sunnansjö och deras kor.

– Vi är många men vi får litet stöd av politiken. Politiker gillar att fotograferas tillsammans med mathantverkare men regeringens livsmedelsstrategi som antogs av Riksdagen i stor enighet, syftar till mer stordrift. Om vi bejakar internationell konkurrens om det vi lägger på tallriken säger vi samtidigt ja till nedläggning av ännu fler jordbruk. Och vi får de gigantiska odlingar och djurfabriker som nu finns i USA och Brasilien, säger Gunnar Rundgren.

Liksom våra politiker har även koflocken nådigt låtit sig fotograferas. Med mycket sträv (och blöt) tunga provsmakar stuten Bosse reporterns hand och jacka. Nja, gräs är allt bra mycket smaskigare

• Något mer på det här gängets pluskonto?

– Ja, det är fantastiskt kul att ha kor. Och det är ett intressant samspel mellan dom och oss. 

Flocken på Sunnansjö

• Bossa, ledarko.
• Borta, ko.
• Spritta, ko.
• Bruna, ko.
• Villa, ko.
• Bolivia, fjolårskalv.
• Boris, kalv. 
• Sprö, kalv.
• Grålla, kalv.
• Älva, kalv. 
• Spätzle, kalv.
• Bosse, stut (kastrerad tjur).
• Sune, tjur på tillfälligt amoröst besök.
• Ann-Helen Meyer von Bremen, odlare, kouppfödare, journalist och författare.
• Gunnar Rundgren, odlare, kouppfödare, lantbrukskonsult, författare och skribent. En av grundarna av ekologiska certifieringen Krav.

Utsläpp från produktion påverkar klimatet

• Metanet från kor, får, getter och andra idisslare är en kraftig klimatgas men den försvinner ur atmosfären efter tio år. Så länge djuren inte blir fler ökar inte halten.
• Halten koldioxid ökar däremot år från år. Jordbrukets största källa är läckande mulljordar. Det spelar ingen roll hur de används. De läcker ändå. Näst största källan är produktionen av konstgödsel, oavsett om den göder spannmål till bröd, bönor eller djurfoder. En tredje koldioxidkälla är bensin och diesel till maskiner och traktorer samt stål och betong till olika konstruktioner. 
• Lustgas, den kraftigaste av klimatgaserna, kommer huvudsakligen från konstgödseln. Den läcker dessutom kväve som orsakar övergödning i sjöar och hav.

Tips från Sunnansjö – så kan du äta mer klimatsmart

• Köp i så hög utsträckning som möjligt mat som är producerad i ditt närområde. Gå med i en Reko-ring, handla på Bondens marknad, använd semestern till att shoppa loss i gårdsbutiker. 
• Du får hantverksmässigt framtagen mat som inte har färdats långa sträckor och du får kontakt med trevliga och kunniga odlare och uppfödare.
• De kan sälja sina produkter och vi får en levande landsbygd med även mindre gårdar och biologisk variation i landskapet.
• Skaffa en rejäl frys om du inte har det så att du kan storhandla hos dina lokala matproducenter. Sylta, safta och lägg in. Det håller inte att åka till affären och handla varje dag.
• Men visst ska du också unna dig en apelsin och en kopp kaffe.

Korna peakade på 30-talet

• 2018: Mjölkkor 305 570, dikor (köttdjur) 210 086, kvigor, tjurar och stutar (över 1 år) 500 009, kalvar under 1 år 450 630. Totalt: 1 466 295.
• 1990: Mjölkkor 576 409, dikor (köttdjur) 74 544, kvigor, tjurar och stutar (över 1 år) 543 458, kalvar under 1 år 524 032. Totalt: 1 718 443.
• 1974: Mjölkkor 688 456, dikor (köttdjur) 66 994, kvigor, tjurar och stutar (över 1 år) 589 988, kalvar under 1 år 564 459. Totalt: 1 909 897.
• 1961: Totalt: 2 326 838.
• 1937: Totalt: 2 986 267.
• 1906: Totalt: 2 600 151.
• 1866: Totalt: 1 983 112.

(Källa: Jordbruksverket, ”Kornas planet”.)

Kycklingen flyger – smöret åker ner i källaren

• Till för ett par år sedan ökade köttkonsumtionen stadigt i Sverige. Borde vi inte åtminstone försöka äta mindre kött och mer växtbaserat?

– Ofta brukar den där jämförelsen börja med år 1990 när den svenska köttkonsumtionen var som lägst. Vi har faktiskt ätit ungefär lika mycket nötkött per person ända sedan 30-talet. Och eftersom vi dricker mycket mindre mjölk i dag och använder ännu mindre smör har kornas bidrag halverats. Däremot har konsumtionen av kyckling ökat enormt och vi äter också rätt mycket mer fläsk. Det beror på att det finns ett överskott av spannmål i världen och ett sätt att bli av med det är att sälja det som djurfoder. Kyckling är spannmål med fjädrar på, säger Ann-Helen Meyer von Bremen.

Konsumtionen av kött per person och år i Sverige

Nötkött med ben

• 1939: 21,5 kg
• 1990: 17,3 kg
• 2010: 25,7 kg
• 2018: 24,3 kg

Griskött med ben

• 1939: 22,4 kg
• 1990: 30,6 kg
• 2010: 37,0 kg
• 2018: 32,5 kg

Fjäderfä, urtagen vara

• 1939: 1,5 kg
• 1990: 5,9 kg
• 2010: 18,4 kg
• 2018: 22,2 kg

Konsumtionen av mejerivaror per person och år i Sverige

Mjölk

• 1939: 194,9 l
• 1950: 222,7 l
• 1980: 162,1 l
• 2010: 95,7 l
• 2018: 72,6 l

Ost

• 1939: 5,8 kg
• 1950: 7,0 kg
• 1980: 14,1 kg
• 2010: 18,8 kg
• 2018: 19,0 kg

Smör

• 1939: 11,1 kg
• 1950: 13,9 kg
• 1980: 3,6 kg
• 2010: 2,4 kg
• 2018: 2,7 kg

(Källa: Jordbruksverket, ”Kornas planet”.)

Så stora utsläpp orsakar vanliga råvarorna

Kg koldioxidekvivalenter (CO2e) per kg benfri råvara.

• Nötkött, Sverige 28 kg
• Nötkött, Brasilien 41 kg (63 kg om avskogningseffekter räknas in)
• Fläskkött, Sverige 4,8 kg
• Kyckling, Sverige 2,6 kg
• Lax, Norge 2,3 kg
• Linser torkade, Kanada 0,6 kg
• Gula ärtor, Sverige 0,2 kg
• Potatis, Sverige 0,1 kg
• Knäckebröd råg, Sverige 0,3 kg

(Källa: RISE klimatdatabas v 1.6)

Så mycket foder går åt till 1 kg kött

(Globala genomsnitt)

• Det går åt 10–20 kg foder för att producera 1 kg benfritt nötkött. Men bara 2,8 kg av fodret skulle ha kunnat ätas av människor.
• För att producera 1 kg gris- eller kycklingkött går det åt 3,2 kg foder som skulle ha kunnat ätas av människor. 
• Jämförelsen mellan 1 kg kött och 1 kg spannmål är inte heller rättvisande eftersom kött är betydligt mer näringsrikt per kg. 
• Det går åt endast 0,6 kg mänskligt ätbart protein i form av foder för att producera 1 kg mänskligt ätbart protein från idisslarna (mjölk och kött), medan det går åt 2,0 kg för att producera 1 kg protein från gris och fågel. 

(Källa: ”Kornas planet”)

ARTIKLAR

Välkommen till en matsmart dag i veckan!

.