Matprofilerna delar med sig av sina klimattips
Zeina Mourtada och Paul Svensson: ”En bok du kan leva efter”
Maten ska helst vara klimatsmart, nyttig, ekologisk, kalasgod och inte alltför dyr på samma gång. Inte helt lätt att navigera rätt till det målet.
Till hjälp för oss lite vilsna har matbloggaren Zeina Mourtada och kocken Paul Svensson nu lanserat ”Middagskompassen”.
Det är förstås inte en manick utan en kokbok där de samlat klimatsmarta vardagsrecept och en massa tips.
– Syftet är att ge läsarna måltidsinspiration i vardagen, både för dem som känner sig osäkra och de mer säkra. Det ska vara en bok du kan leva efter om du vill ha en hållbar livsstil med god mat. Det mesta är växtbaserat men det är inte en vegansk kokbok. Vi har försökt att minska på det animaliska proteinet eller helt ersätta det med vegetabilier men utan att förlora i näring – och du ska fortfarande känna igen texturerna, säger Paul Svensson.
Hur har samarbetet fungerat, ni har ju ganska olika bakgrunder som matlagare?
– För mig har det varit jätteroligt och utvecklande. Vi lät receptarbetet vara rätt fritt inom temat klimatsmart vardagsmat och att den förstås skulle vara väldigt god. Vi tog båda fram en massa förslag. Det var väldigt kreativt.
Zeina: Hittade en röd tråd
Zeina Mourtada skriver i boken att hon var lite rädd för att det skulle kännas som om recepten hörde till två helt olika kokböcker.
– Men så har det inte blivit. Utan att ha synkat oss fanns där genast en röd tråd.
Och det trots att de har olika gastronomiska rötter.
– Jag kommer själv från Libanon och lagar mycket mat från Mellanöstern. I det köket finns många köttiga grytor, men också många vegetariska rätter. Man använder mycket bönor – en fantastisk råvara som jag använder väldigt mycket överlag. Även de östasiatiska köken inspirerar mig. Det ingår normalt sett en hel del kött där med, men massor av grönsaker också, skriver hon.
”Fick några aha-upplevelser”
Trots att Paul Svensson under många år arbetat för en klimatsmartare matlagning där mer av råvarorna tas till vara blev arbetet med boken en ögonöppnare.
– Jag fick några aha-upplevelser. Till exempel att det nu finns så få fiskarter vi kan äta med tanke på den biologiska mångfalden. Jag har å andra sidan blivit mer öppen för grönbeteskött.
Ni skriver mycket i boken om vikten av att köpa ekologiska råvaror, helst Krav-märkta. Varför?
– Mat och hälsa har det skrivits massor om – mindre om begreppet jordhälsa. Men en bra jordhälsa är faktiskt helt nödvändig om vi ska kunna mätta fler människor här på jorden. Ett ekologiskt jordbruk är det naturliga sättet att försäkra oss om att jordlagret inte försämras ytterligare. Det handlar om att inte använda konstgödsel som utarmar jordarna på lång sikt och som dessutom produceras med stora mängder fossil energi och att inte använda växt- och insektsgifter som hotar den biologiska mångfalden.
Ekologiskt jordbruk sägs ge mindre skördar än konventionellt, är inte det ett bekymmer?
– Om vi äter upp det som produceras i stället för att slänga stora mängder är det inget som helst problem. För vissa grödor är det bara halva skörden som lämnar gården för att bli mat. Resten kasseras trots att det är fullt ätbara råvaror. Vi kan mätta alla även med betydligt mer ekologisk odling och uppfödning. Vi behöver tekniska innovationer inom lantbruket men mer konventionell odling är inte lösningen, säger Paul Svensson.
Fakta
Fem klimatsmarta tips som ger dig rätt riktning
• Ät massor av ekologiska grönsaker, baljväxter och frukter – det är det bästa du kan göra för klimatet och miljön. Kanske kan du bestämma dig för att åtminstone en av de måltider du äter under dagen ska vara vegetarisk?
• Ät mindre kött, välj det med omsorg – och om du äter kött, tänk på att ta en mindre bit (till förmån för exempelvis baljväxter). Välj svenskt ekologiskt kött från betande djur, helst Krav-märkt kött, viltkött eller svenskt naturbeteskött. Välj bort kyckling och gris.
• Dra ner på mejeriprodukterna – framför allt ost som är en doldis bland klimatbovarna. Varva mjölk, yoghurt och smör med växtbaserade, ekologiska och a alternativ.
• Ät mindre fisk och skaldjur – och när du väl gör det, leta till att börja med efter fisk och skaldjur som är märkta med Krav eller MSC och undvik bottentrålad sjömat. Kolla in Naturskyddsföreningens Fisk är lyx-lista för tips på schyssta fiskar!
• Släng inte mat – det är det allra enklaste du kan göra för miljön. Planera dina inköp, lukta och smaka och lita mer på dina sinnen än på bäst-före-datumet. Skapa nya måltider av dina rester.
(”Middagskompassen”, Bonnier fakta)
Duons smartaste tips
Zeina, vilket är ditt bästa tips när det gäller att snabbt få middagen på bordet?
– Det viktigaste är att planera sina inköp. Om man inte har en aning om vad man ska laga när barnen är trötta och hungriga, då blir det inte kul. Så försök vara lite förberedd. Och så ska du se till att ha ett basskafferi. Kokta bönor är superbra att ha hemma. Pasta är också fantastiskt, ett riktigt måste i basskafferiet. Och så lite grönsaker i frysen. Frysta grönsaker i stekpannan med nudlar eller spagetti – klart!
Paul, jag öppnar kylskåpet och tycker att det är tomt, hur ska jag tänka?
– Bra jobbat, ska du tänka! De flesta av oss har alltför ofta överfulla kylskåp, men ingen plan för vad vi ska göra med allt. Är kylskåpet tomt visar det att du jobbar i rätt ordning. Och något att laga något på har de flesta av oss alltid om vi bara tittar efter. Soppa, det kan du alltid tänka. Bara töm grönsakslådan, tillsätt en krydda du gillar och buljong, mixa slätt och servera med rostat bröd. Grytor funkar på samma sätt.
(”Middagskompassen”, Bonnier fakta)
