Årets värsta matbluffar är nominerade

Av: Nina Kindbro

Publicerad:
Uppdaterad:
Honung, cider, smördeg, dressing och nötter är nominerade till Årets matbluff.
Foto: Äkta vara
Honung, cider, smördeg, dressing och nötter är nominerade till Årets matbluff.

Matnytt

Smördeg utan smör, gräddfilsdressing utan gräddfil och ”svensk” honung från Kuba. Det är några av de produkter som nominerats till den föga hedervärda titeln Årets matbluff 2020.

– Det finns ett enkelt sätt att slippa bli lurad, säger Björn Bernhardson på Äkta vara.

Bakom Årets matbluff står konsumentföreningen Äkta vara. 2016 utsågs Årets matbluff för första gången och ”vinnare” bland 2015 års produkter blev Valios laktosfria kefir som visade sig vara samma produkt som deras vanliga kefir, men dyrare.

Björn Bernhardson, Äkta varas verksamhetsledare, är nöjd med årets nominerade produkter

– Jag tycker de är bra. Först är man lite orolig och undrar om det inte blir så bra men sedan blir det till slut alltid bättre och bättre.

Foto: Äkta vara
Björn Bernhardson, grundare och verksamhetsledare, Äkta vara.
  • Vad är en matbluff?

– Det är när man utnyttjar att konsumenten tar ett snabbt köpbeslut, det är det som är det bluffiga. De flesta fall är absolut lagliga även om en del kan ifrågasättas. Livsmedelsverkets regler bygger på att det inte ska vara vilseledande men det är en bedömningsfråga. Det utdelas inget straff men det kan leda till att en livsmedelsinspektör ber företaget att ändra på något. Och risken för det ökar ju naturligtvis om de varit med i Årets matbluff och det är det som är vitsen med det hela.

  • Har några producenter fått bakläxa efter att de uppmärksammats i Årets matbluff?

– Vi får inte veta på det viset. Men av alla finalister som varit med de här fem åren så har mer än hälften antingen slutat sälja produkten eller ändrat förpackningen så att de bluffar mindre. Hamburgerbrödet från Pågen som kallades Brioche, som det ska vara smör i, har till exempel ändrat namn. Vi tror att Årets matbluff bidrar till det.

  • Hur vanligt är det att företag försöker lura oss konsumenter?

– Det är svårt att veta och det är också svårt att dra gränsen. Det var därför vi uppfann det här sättet att lyfta fram problemet. Vi vill att producenterna ska vara lite rädda. De ska tänka: ”Så där kan vi inte skriva, då kanske vi åker dit i Årets matbluff.” De ska känna att det finns ett konsumenttryck, att konsumenter säger ifrån om det inte är bra. Ärlighet är det konsumenterna efterfrågar.

  • Ni har 6-års jubileum i år. Har ni sett någon förändring på matmarknaden sedan ni startade er granskning?

– Vi hör rykten om att producenter bryr sig om det här och det pratas en hel del i producentleden också.

  • Hur gör man för att slippa känna sig lurad?

– Huvudregeln är att vända på förpackningen. Det finns ju lagar för det här och de flesta följer dem men man utnyttjar framsidan för att bluffa. Vi har gått igenom tidigare års finalister och sett att hade du läst på baksidan så hade de flesta inte blivit lurade. Hade det som står på baksidan även stått på framsidan hade ingen blivit lurad. Om du lyfter fram något med en produkt, till exempel en hallonyoghurt, då måste du skriva procentsatsen av mängden hallon i innehållsförteckningen. Det är därför det står procentsats på vissa ingredienser men inte på andra, om de inte nämnts på framsidan. Det bästa vore om det på framsidan stod att yoghurten innehåller 4 procent hallon, då behöver ingen bli lurad.

  • Men att kalla en deg utan smör för smördeg känns ju rent olagligt.

– Det är tvärtom helt lagligt. Det finns EU-beslut på det. På Sveriges begäran gick man igenom när mejerinamn skulle få användas, som i exempelvis kokosmjölk och jordnötssmör. Då fick Sverige igenom att smördeg inte behöver innehålla smör. Det är ju märkligt. Kokosmjölk förstår man ju att det är gjort av kokos eftersom det börjar med det, likadant med jordnötssmör, ett smör som går att bre på mackan men det är gjort av jordnötter. Smördeg däremot, där startar ordet med smör, att något är gjort av smör men alltså inte behöver innehålla det. Det kanske inte borde vara tillåtet.

  • Har du någon favorit bland årets nomineringar?

– Jag måste ju vara objektiv men jag tycker att alla är bra på sitt sätt. De representerar olika typer av bluffar. Estrellas nötter med honung får folk att tänka fel, honung är ju nyttigt men här består ju rostningen mest av socker som vi fått lära oss är onyttigt. Vad gäller Max-dressingen så har den inte samma ingredienser som dressingen du får på deras restauranger, vilket de vill få konsumenten att tro. Svensk honungsförädling vill få oss att tro att honungen kommer från en svensk blomsteräng när den egentligen kommer från Kuba och Brasilien. Herrljungacidern representerar något annat, den innehåller ordet hantverk, vad står det för? Får man skriva det på vad som helst? Företagets VD står som cidermakare, stämmer det verkligen? På deras hemsida står han med under administration och företagsledning. Och smördegen, gjorde staten och livsmedelsverket rätt när de tillät, via EU, den att heta smördeg utan att innehålla smör?

Röstning

Omröstningen är öppen till och med måndag den 18 januari på www.aktavara.org. Den 20 januari avslöjas "vinnaren".

Laddar ...

Här är finalisterna i Årets matbluff 2020

Foto: Äkta vara
Smördegen från Pop! Bakery innehåller inget smör alls.

Smördeg, Pop! Bakery

Motivering: Produkten heter smördeg, men innehåller trots detta inte minsta gnutta smör. Det borde förstås inte vara tillåtet, men enligt ett undantag från EU:s regler som Sverige fått till, är det märkligt nog fullt legalt. Landets konsumenter verkar dock ha en helt annan uppfattning. Det visar 21 nomineringar av just olika varianter av smördeg, som vi fått in till Årets matbluff bara under förra året. Av dessa har vi valt ut denna från Pop! Bakery, som är en av de vanligast förekommande i svenska butiker och där smöret har bytts ut mot solros- och palmolja.
Ingredienser: Vetemjöl, vegetabiliska oljor och fetter (palm- och solrosolja), vatten, etylalkohol, salt, deaktiverad jäst, citronjuicekoncentrat.

Foto: Äkta vara
Anno69 äppelcider från Herrljunga ger intryck av gediget hantverk men består mest av industricider.

Anno69 äppelcider, alkoholfri, Herrljunga cider

Motivering: Denna dryck utstrålar kvalitet. Den kallas "hantverkscider" och äpplena är dessutom "kallpressade". Flaskan pryds av en gyllene dekor med text som ser ut att vara handskriven, och cidermakaren har till och med skrivit dit sitt namn. Men drycken produceras i ciderjätten Herrljungas fabrik och Johan Branmark är ingen annan än koncernens VD. Innehållet utgörs endast av 25 procent äppeljuice, vilket är ungefär lika lite som i vanlig industricider. Enbart fem procent av juicen är kallpressad. I övrigt består drycken, i likhet med annan ciderläsk, av vatten, socker, äppelsyra, konserveringsmedel och den föga hantverksmässiga ingrediensen äppelarom.
Ingredienser: Kolsyrat vatten, jäst och ojäst juice av äpple och päron (25% varav 5% kallpressat äpple), socker, äpplearom, syra (äpplesyra), konserveringsmedel (E202, E224).

Foto: Äkta vara
Nötmix honung & salt från Estrella skyltar friskt med honung men snålar desto mer med den i innehållet.

Nötmix honung & salt, Estrella

Motivering: Socker är fult, honung fint. Därför gör den här tillverkaren sitt bästa för att framställa sin produkt som så honungsrostad som möjligt. Ordet finns på flera ställen på förpackningen, där även en traditionell honungsslev avbildas.

Ändå består nötternas söta ytskikt mest av vanligt socker. Av 35 gram sockerarter utgörs bara två ynka gram av honung. Med andra ord är det mer honung påsen än i den.
Ingredienser: Cashewnötter (32%), jordnötter (32%), socker, honung (2%), solrosolja, geleringsmedel (gummi arabicum), salt, sheaolja.

Foto: Äkta vara
I Sourcream & pepper dressing från Max saknas mejeriprodukter helt och hållet.

Sourcream & pepper dressing, Max

Motivering: När hamburgerkedjan har börjat sälja sin dressing i vanlig butik behåller man produktnamnet men tar bort den viktigaste ingrediensen. Den här dressingen innehåller ingen som helst sourcream. Faktiskt ingen mejeriprodukt alls, medger tillverkarens kundtjänst. I den version som säljs i Max restauranger ingår däremot filmjölk i receptet. Inte sourcream (gräddfil/crème fraiche) det heller, men i alla fall lite mindre bluffigt.
Ingredienser: Rapsolja, vatten, lök, tomat, äggula, vinäger, socker, salt, 0,6% svartpeppar, sirap, kryddsuace (maltvinäger, tomat, melass, ättika, glukos och fruktsirap, dadlar, socker, salt, modifierad majsstärkelse, rågmjöl (gluten), tamarindextrakt, kryddor, lökextrakt), ättika, kryddor, stabiliseringsmedel (xantangummi), senapsfrö, syra (citronsyra), konserveringsmedel (kaliumsorbat, natriumbensoat), arom, färgämne (betakaroten).

Foto: Äkta vara
Blomsterhonung från Svensk honungsförädling försöker göra intryck av att vara svensk men kommer från lågprisländer.

Blomsterhonung, ekologisk, Svensk honungsförädling

Motivering: Köper du den här flaskan utgår du förmodligen från att honungen är svensk. Den blågula etiketten med texten »Svensk honungsförädling« skapar intrycket av att det handlar om inhemsk vara. Men i själva verket har den producerats i något av lågprisländerna Mexiko, Brasilien, Bulgarien och Kuba. Namnet blomsterhonung är heller inte så märkvärdigt som det låter. Merparten av den honung som produceras i världen kommer från bin som hämtat sin nektar från någon form av blommor.
Ingredienser: Flytande blomsterhonung. Ursprungsland: Kuba.

Tidigare vinnare

  • 2019: Alpro Cuisin soya vispbar

  • 2018: Lätta original

  • 2017: Polaricas kronhjortskav

  • 2016: Erik Lallerstedts Tryffelbearnaise

  • 2015: Valios laktosfria kefir 

Källa: Äkta vara

Laddar ...
Publicerad:

LÄS VIDARE

ÄMNEN I ARTIKELN