AD: Las-utredning fel ute om kompetens

Av: TT

Publicerad:
Mattias Dahl, vice vd Svenskt Näringsliv. Arkivbild.
Foto: Niklas Svahn/TT
Mattias Dahl, vice vd Svenskt Näringsliv. Arkivbild.

Den som tror att förslagen i las-utredningen ger var och en rätt till kompetensutveckling på jobbet tror fel, hävdar Arbetsdomstolen i sitt remissvar.

Domstolen ser också en risk för visselblåsares anställningsskydd i och med att uppsägningar i mindre företag inte ska kunna ogiltigförklaras.

Arbetsdomstolen (AD) var bland de sista att lämna in sina synpunkter på regeringens omstridda utredning om hur arbetsrätten ska göras mer modern och flexibel, samtidigt som den ska ge anställda bättre möjligheter till utbildning i jobbet.

Arbetsdomstolen framhåller att betänkandet är av hög kvalitet och att den gör vad regeringens direktiv beställt. Men uppdraget borde enligt AD ha varit bredare för att få till en bättre helhet.

Begränsad rätt

Domstolen anser att innebörden av förslaget om att arbetsgivare fortlöpande ska erbjuda de anställda kompetensutveckling är svår att förstå. "Bestämmelsens utformning ger intryck av att en arbetstagare har rätt till att bli erbjuden skälig kompetensutveckling", skriver AD men noterar att det i praktiken aldrig kommer att prövas förrän en person blir uppsagd.

Då kan den anställde ha rätt till skadestånd, inget mer. Att möjligheten att kräva sin rätt är så begränsad bör tydligare, anser domstolen.

När de flesta av remissvaren kommit in kan arbetsgivarsidans svar sammanfattas lite översiktligt: Nej till förslagen om kompetensutveckling. Ja till att fler anställda ska kunna undantas från turordningen vid uppsägning.

De fackliga organisationerna växlar mellan att önska hela utredningen en snabb resa till papperskorgen och att se vissa positiva inslag i förslagen till kompetensutveckling.

Unga gynnas

Flera av de mer oberoende remissinstanserna ser en risk för att äldre kommer att missgynnas och ytterst slås ut om förslagen blir av.

"De som gynnas av utredningens förslag är gruppen unga, välutbildade och produktiva. De arbetstagare som sannolikt byts ut är äldre, lågutbildade, arbetstagare med bristande kvalifikationer eller mindre produktiva", skriver Umeå universitet i sitt remissvar om de förväntade konsekvenserna, bland annat.

Statliga Konjunkturinstitutet ser en risk för att fler äldre hamnar i långtidsarbetslöshet. Därför bör ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen bör höjas för denna grupp, skriver myndigheten.

Rubbar balansen

Lunds universitet är allmänt kritisk till förutsättningarna, de allt för snäva direktiven för utredningen. Lärosätet avstyrker förslaget om att så många som fem arbetstagare får undantas från turordningen. "Detta skulle i allt för hög grad rubba den balans mellan arbetsgivarens och arbetstagarnas intressen som reglerna i LAS sammantaget ska ge uttryck för. Detta gäller särskilt för små företag".

"En del av förslagen i utredningen är bra, en del mindre bra. Sammantaget väger de positiva delarna över", skriver Svenskt Näringslivs (SN) vice vd Mattias Dahl i ett pressmeddelande om organisationens remissvar.

Från LO är domen en helt annan, som väntat: "Om utredningens lagförslag realiseras skulle det innebära den allvarligaste och mest genomgripande försämringen av anställningsskyddet i LAS historia", skriver LO i sitt remissvar.

SN framhåller att man allra helst vill att överenskommelsen som träffats mellan SN och tjänstemännens PTK ska bli det som regering och riksdag bygger lagstiftningen på. Men SN framhåller att regeringen samtidigt måste fortsätta arbetet med att förbereda lagstiftning utifrån utredningens förslag om den inte köper SN/PTK-överenskommelsen.

LO förkastade uppgörelsen och hävdar att den inte är giltig utan LO-signatur.

Enligt januariavtalet, regeringens avtal med samarbetspartierna Centerpartiet och Liberalerna, ska utredningens förslag bli lag om inte parterna kommer överens. Frågan är om det räcker att två av tre parter är överens.

"Riksdagens partier har nu att välja vilket förslag som ska bli verklighet. Vi ser gärna att innehållet i överenskommelsen läggs till grund för lagstiftning", säger Mattias Dahl.

Publicerad: