Stora skillnader i sophämtningsavgifter

Publicerad 2017-12-21

Sophämtningen är betydligt dyrare i vissa kommuner.

Nästan 2 500 kronor. Så mycket mer behöver en Salabo betala varje år för sin sophämtning än en invånare i Trollhättan.
Det visar Villaägarnas riksförbunds granskning av landets sophämtningsavgifter.

– Bara misstanken att det kan röra sig om godtycke eller ineffektivitet gör folk upprörda, säger Anna Werner på Villaägarna.

I Sala kommun är soporna värda sin vikt i silver. Så kan det åtminstone verka om man studerar kommunens sophämtningsavgifter.

Där betalar en husägare 3 400 kronor om året för det vanligaste abonnemanget för sophämtning. I Trollhättan, landets billigaste kommun enligt Villaägarnas nya rapport, ligger den vanligaste sophämtningsavgiften under 1 000 kronor.

”Svårt att förstå”

– Det är svårt att förstå varför det skiljer så mycket. Vi har analyserat en rad variabler men kan inte säga att någon av dem verkar påverka kostnaderna avsevärt, säger Anna Werner, samhällspolitisk analytiker för Villaägarna.

De har bland annat studerat taxorna relativt invånarantal, antal småhus som har hämtning och befolkningstäthet, utan att hitta något som kan förklara de stora skillnaderna. Såväl inom som mellan länen är skillnaderna stora.

Våra tre storstäder – Stockholm, Göteborg och Malmö – har förvisso något lägre sophämtningsavgifter än genomsnittet. Men det finns många kommuner utanför storstäderna med lägre avgifter. Dessutom skiljer det 400 kronor om året mellan relativt dyra Göteborg och relativt billiga Malmö.

Miljöambitioner påverkar

Jenny Westin, rådgivare kring avfallstaxor på branschorganisationen Avfall Sverige, säger att det är svårt att jämföra avgifterna i olika kommuner.

– Förutsättningarna ser väldigt olika ut. Hur stor befolkning som ska dela på kostnaderna och hur stora transportavstånden är påverkar. Generellt kostar det mer om man har höga miljöambitioner och vill ha matavfallssortering, säger hon.

Anna Werner säger att det kan vara en tänkbar delförklaring till varför taxorna i vissa kommuner är högre.

– Men det borde studeras närmare. Bara misstanken att det kan röra sig om godtycke eller ineffektivitet gör folk upprörda, säger hon.

Kommunerna kan få mer ansvar

Idag ansvarar kommunerna för hantering av restavfall, men på politisk nivå diskuteras nu om ansvaret ska utökas till att även omfatta förpackningar och tidningar.

– Då skulle det bli ännu viktigare att ha koll på kostnaderna. Om det finns utrymme för ineffektivitet idag skulle det utrymmet bli större om kommunerna fick ansvar för en större mängd avfall, säger Anna Werner.

Enligt Jenny Westin finns det flera sätt man som småhusägare kan påverka sin avfallstaxa på.

– Det allra viktigaste är att minska sin avfallsmängd. Då kan man eventuellt ha mindre kärlstorlek, vilket ofta är billigare. Kanske kan man kompostera hemma och på så sätt ha glesare sophämtning, säger hon.

Min ekonomi

Prenumerera på Cervenkas Nyhetsbrev

Spaningar om den turbulenta ekonomi vi lever i nu