Sverige sämst i klassen – Riksbanken har skjutit sig själva i foten

Inflationen i Sverige visar inga tecken på att mattas av, tvärtom.

Ett problem som blivit allt mer akut är den rekordsvaga svenska kronan som driver upp priserna.

Samtidigt har Riksbanken vräkt ut kronor på marknaden det senaste året.

Det är vansinne.

”Domedagen är här”.

Det blev riksbankschefen Stefan Ingves avskedsord till svenska folket när han lät sig intervjuas av amerikansk tv tidigare i veckan. Också ett sätt att lämna över till sin efterträdare. Den 2 januari tillträdde Erik Thedéen formellt som ny chef för Riksbanken

Stefan Ingves syftade på de svenska hushållens enorma lån som nu blivit en rejäl huvudvärk när räntorna stiger.

Han talade desto mindre om sitt eget ansvar för att denna situation uppstått, men så har självkritik aldrig varit Riksbankens starkaste gren. 

Stefan Ingves.

Fredagens inflationssiffror blev ännu en i en imponerande lång rad prognosmissar för myndigheten. Riksbanken spådde att inflationen, om man drar av effekterna av räntehöjningarna, skulle landa på 9,1 procent i december. Utfallet blev 10,2 procent. 

Konsumentprisindex KPI, det mest relevanta måttet för vanliga svenskar, steg med hela 12,3 procent. Det är rena skräcksiffran. 

För hela 2022 landade inflationen på 8,2 procent samtidigt som börsen och bostadsmarknaden föll. Aldrig har så många svenskar förlorat så mycket pengar på så kort tid.

Sverige framstår mer och mer som sämst i klassen. 

På torsdagen kom siffror som visade att inflationen i USA december föll till 6,5 procent. Det är sjätte raka månaden som inflationen mattats av. 

Även Europa har prisuppgångarna börjat bromsa in. I Tyskland var inflationen 8,6 procent i december, i Danmark 8,7 procent och i Norge 5,9 procent. 

Nu pekar det mesta på att Riksbanken kommer att höja räntan med 0,5 procentenheter den 9 februari till 3 procent. Bolånen blir ännu dyrare.

Erik Thedéen.

Något som arbetar mot både Riksbanken och svenska folket just nu är den svaga kronan. På fredagen noterades den till 11,29 procent mot euron. Det är den högsta nivån någonsin, bortsett från de mörkaste dagarna under finanskrisen i mars 2009. 

På ett år har kronan tappat drygt 10 procent mot euron och 17 procent mot dollarn. 

Det är uppenbart att utländska investerare delar Stefan Ingves syn på en kommande svensk domedag.

Och vem kan klandra dem? Bland de aktörer som sålt kronor det senaste året finns nämligen självaste Riksbanken. I syfte att bygga upp en valutareserv har Riksbanken köpt andra valutor och sålt kronor. I februari förra året ökades takten i försäljningarna från 5,5 till 11,6 miljarder i månaden. Istället för att vara klara i slutet av 2023 sattes tidsgränsen till december 2022. 

Tajmingen kunde inte ha varit sämre. 

Visserligen går inte kronans försvagning att förklara med enbart dessa affärer, men i ett läge där det råder osäkerhet kring Sveriges ekonomi skickar det onekligen väldigt märkliga signaler att till och med den egna centralbanken dumpar landets valuta.

Denna manöver motverkar dessutom Riksbankens viktigaste jobb: att få ned inflationen. 

När kronan sjunker blir det dyrare att importera varor från andra länder. Det driver upp priserna här hemma. Alltifrån bensin till kaffe kostar mer.

“Kronan har försvagats sedan årsskiftet och det bidrar till att ytterligare pressa upp den redan höga inflationen”, skrev Riksbanken i en kommentar i november förra året. 

En sjunkande krona ökar risken för att inflationen dröjer sig kvar längre i Sverige än i andra länder och att räntan behöver höjas mer än vad som annars hade varit nödvändigt.

Riksbanken har inget mål för kronans växelkurs men har i fler år sagt att den borde stärkas. Så har inte skett. Se där ännu en felaktig gissning att lägga till samlingarna.

Under pandemin intervenerade Riksbanken på marknaden genom att köpa bostadsobligationer och räntepapper från företag och kommuner. Sammanlagt investerades 700 miljarder kronor för att sänka räntekostnaderna för bolånekunder och storbolag - trots att det snabbt stod klart att dessa inte behövde någon hjälp. Istället fick vi en bubbla. 

Man hade kunnat argumentera för att Riksbanken det senaste året borde lagt en del pengar på att stödköpa kronor för att försöka pressa ned inflationen snabbare. Istället gjorde myndigheten alltså tvärtom. 

Att Erik Thedéen nu skulle göra en helomvändning och börja storhandla kronor är nog att hoppas på för mycket. 

Men när han strosar runt i sitt nya arbetsrum och går igenom vad Stefan Ingves lämnat efter sig är det inte osannolikt att han skakar på huvudet och tyst konstaterar: vilken röra. 

Min ekonomi

Prenumerera på Cervenkas Nyhetsbrev

Spaningar om den turbulenta ekonomi vi lever i nu