Fiasko för expertstyret – 99 procent fel
Efter den nya räntehöjningen pekar allt mer på att Riksbanken inte kommer bromsa med mindre än att ekonomin kraschat.
En ny lag som klubbades på onsdagen ger svenska politiker bättre möjlighet att granska hur myndigheten sköter sitt jobb. Den bör de utnyttja.
Tillhör du de som tycker att ekonomi verkar svårt? Slappna av, du är i gott sällskap.
I mars i år pratade Stefan Ingves för riksdagens finansutskott och spådde att nollräntan skulle bestå fram till 2024, trots att inflationen redan då börjat stiga.
Idag höjde Riksbanken räntan till 2,5 procent. En hyfsat grov miss.
PLUS: Efter Riksbankens höjning – så dyrt blir ditt bolån nu
Riksbanken har ett enormt inflytande över ekonomin och därmed samhället i stort men också en unik ställning som oberoende av politiken.
Den är också en institution som manifesterar den (över)tro på experter som länge präglat den ekonomiska politiken. Ledamöterna i Riksbankens direktion består främst av teoretiker.
Av de som sitter där idag är två, Martin Flodén och Henry Ohlsson, professorer i nationalekonomi. Per Jansson har tillbringat större delen av sin karriär på Riksbanken. Anna Breman är doktor i nationalekonomi och har jobbat som makroekonom på Swedbank och Stefan Ingves har varit finansbyråkrat hela sitt liv.
Facit?
När Stefan Ingves avgår vid årsskiftet har han varit chef för Riksbanken i 204 månader. Under 201 av dessa har banken missat inflationsmålet 2 procent om man plöjer siffrorna från SCB.
Detta kan tyckas som en orättvist hård bedömning – det finns månader då inflationen legat väldigt nära målet men Riksbankens ekonomer har själva bjudit in till detta genom att jaga tiondelar in absurdum.
Under denna 17-årsperiod har svenskarnas skuldsättning samtidigt stigit från 1900 miljarder till 5400 miljarder. Bostadspriserna hade, enligt Valueguard klättrat med 170 procent innan de började falla i år.
Detta är förstås inte bara Riksbankens fel, en dålig bostadspolitik och ränteavdraget har gjort sitt till.
Men Riksbanken har spätt på med sina stimulanser, både före och efter pandemin, något som får kritik från allt fler håll, senast av Riksgäldens generaldirektör Karolina Ekholm i en intervju i Dagens Industri. I samma tidning skriver tre ekonomer att Riksbanken under Stefan Ingves tid haft “bedrövlig tajming” och försvagat svensk ekonomi.
PLUS: Efter Riksbankens höjning – så dyrt blir ditt bolån nu
Louis Landeman, chef för kreditanalys på Danske Bank säger i en intervju med nyhetsbyrån Direkt att “Riksbankens ensidiga fokus på inflationsmålet framstår mer och mer som kejsarens nya kläder” och att “när vi fått lite perspektiv på perioden vi haft av minusräntor och kvantitativa lättnader (stödköp reds anm) tror jag att man kommer att konstatera att det var ett av de största policymisstagen i modern tid från världens centralbanker”.
Den stora frågan är förstås vad som händer nu: hur många gånger till kommer Riksbanken höja räntan?
I samband med torsdagens besked skruvade Riksbanken upp sin prognos – nu väntas styrräntan bli strax under 3 procent nästa år och inte sänkas förrän tidigast 2025. Men om inte inflationen ger med sig kan den behöva höjas till 4,5 procent, varnar Riksbanken.
Allt hänger alltså på hur inflationen utvecklas. Om den börjar falla snabbt kommer räntan följa efter. Det hänger i sin tur ihop med konjunkturen.
Europeiska centralbanken ECB:s chef Christine Lagarde säger till Financial Times att en “mild recession” inte räcker för att tämja inflationen. Med andra ord krävs det en smärre krasch för att banken ska komma på andra tankar.
Rimligen gäller samma sak Sverige som alltså har högre inflation än i Europa.
Räkna därför med tuffa tider nästa år.
Det finns redan tecken på en kommande oskön landning, bostadspriserna faller exempelvis i den snabbaste takten sedan 90-talskrisen och marken gungar under fastighetsbolagen.
På onsdagen klubbade riksdagen en ny lag som reglerar Riksbanken. Den innebär bland annat att banken förutom att nå inflationsmålet även ska ta “realekonomisk hänsyn”. Med andra ord ska direktionen inte bara följa en GPS inställd på 2,0 procents inflation utan då och då lyfta blicken. Om den inslagna vägen leder mot en ravin (läs skenande bostadspriser och skuldsättning) kan det vara läge att justera riktningen.
Dessutom stärks riksdagens möjligheter att granska Riksbanken.
Det är en övervakning som behövs mer än någonsin.