LKAB: Rekordskalvet hotar inte gruvdriften

helskärm

Värsta smällen någonsin – skalvet i Kirunagruvan i måndags morse var rekordstort, även med internationella mått. Men gruvdriften hotas inte på lång sikt, enligt bolaget.

Skalvet i Kirunagruvan hade en magnitud på 4,1, vilket är rekordstort i Sverige, och även internationellt sett för gruvor, enligt seismologen Björn Lund vid Uppsala universitet. Bara några polska gruvor har tidigare gett ifrån sig skalv på över 4, berättade han på måndagen.

Frågan är om det stora skalvet hotar gruvdriften på sikt. Gunnar Selberg, kommunalråd i Kiruna (C), känner liksom många Kirunabor en oro efter jätteskalvet.

– Det här är den största gruvsmällen någonsin. Det har med den underjordiska brytningen att göra. Det är klart att jag känner oro, jag vet ju att ju djupare man går, desto högre blir bergtrycket. Men jag vet också att LKAB sätter säkerheten främst, säger Gunnar Selberg.

Går djupare

LKAB meddelade för ett och ett halvt år sedan att malmkroppen i Kirunagruvan såg annorlunda ut än man trott – tunnare och mindre i ena änden och med en osäker utbredning i den andra, vilket gör att brytningen måste ske längre ned.

– Ja, vi går djupare. Men jag hoppas att inte brytningen äventyras. Det är vårt levebröd häruppe. Vi har 2 000 anställda i en kommun på 20 000 personer. Det skulle ha klart förödande effekter att lägga ned, säger Anders Elenius, ordförande i Gruvtolvan i Kiruna.

Fredrik Björkenwall, presschef på LKAB, försäkrar dock att driften kommer att fortsätta.

– I ett långt perspektiv så äventyrar en sådan här händelse inte gruvans framtid, säger han.

Visst, djupare brytning kommer att ge fler skalv och mer seismisk aktivitet, men LKAB satsar på att både förstärka berget och att övervaka aktiviteten, förklarar han.

– Tekniken går framåt, och att bedöma risken är omöjligt. Men det är tydligt att så länge vi bryter så kommer det att inträffa skalv och bergutfall (att sten rasar i gruvgångarna).

LKAB har mycket avancerade system som övervakar den seismiska aktiviteten i berget, berättar Fredrik Björkenwall. Kruxet är bara att det inte går att förutspå skalv och seismiska händelser, bara registrera dem när de väl inträffar.

Nu har bolaget bedömt att det är säkert att gå ned i gruvan för att inspektera och börja reparera, men produktionen kommer inte att kunna återupptas på en tid.

– Det är jättesvårt att säga hur länge. Det är helt beroende av vad bergmekanikerna som besiktigar skadorna säger. Men då vi sätter i gång produktionen igen kommer vi att göra det successivt, säger Fredrik Björkenwall.

Kostar mycket

Skalvet innebär både ett rejält avbräck och stora kostnader för helstatliga LKAB. Fast hur mycket pengar det kan handla om vill Fredrik Björkenwall inte prata om nu.

– Vår prioritet nu ligger på att säkra gruvan, säger han.

Samtidigt håller hela Kiruna på att flyttas på grund av sprickbildning efter gruvbrytningen. Stadsflytten har på senare tid orsakat konflikter mellan LKAB och kommunen. Anders Elenius ställer sig som facklig företrädare på bolagets sida.

– Kommunen gör sitt för att vi inte ska få flytta. Och det är stora bekymmer. Vi får inte de tillstånd som krävs. Det blir inget bra.

Han hoppas nu att det stora skalvet inte ska lägga ännu ett bekymmer till LKAB:s framtid.

Kommunalrådet Gunnar Selberg förklarar dock att bolaget och kommunen börjat bli mer överens, sedan landshövdingen gått in och medlat.

– Vi kommer sakta närmare varandra, det känns som att vi kommer att bli överens, säger Gunnar Selberg.