Osäkra effekter av fri hyressättning

helskärm

Fri hyressättning för nybyggen – men ingen vet säkert om det ger fler bostäder. Den omstridda utredningen om fri hyressättning för nyproducerade hyreslägenheter är nu klar.

Enligt förslaget ska hyresvärd och hyresgäst fritt få komma överens om hyrans storlek. Därefter ska hyran enbart få höjas en gång om året.

– Däremot kan man begära sänkningar oftare än en gång per år, säger utredaren Kazimir Åberg om utredningens förslag.

– En hyreshöjning får inte överstiga konsumentprisindex (KPI) året innan hyreshöjningen ska träda i kraft.

Endast nya bostäder

Åberg betonar att förslagen enbart gäller bostäder som har producerats efter det att den nya lagen trätt i kraft, vilket föreslås bli den 1 juli 2022.

– Förslagen berör inte nuvarande bestånd och de hyresgäster som bor i hyresrätter i dag, säger han.

Hyresvärden ska kunna höja hyran mer än KPI om denna kan visa att områdets attraktionskraft ökat, till exempel genom en ny tunnelbanestation.

Hyresgästen kan då motsätta sig en sådan hyreshöjning.

– Då säger hyresgästen att detta accepterar jag inte. Om hyresvärden insisterar får hyresvärden hänskjuta till hyresnämnden och då ska hyresvärden visa att det finns ändrade förhållanden och det kan inte vara vilka petitesser som helst, säger Åberg.

Hyresgäster ska också kunna kräva att hyran inte höjs med KPI, till exempel om många lägenheter i området står tomma eller om förvaltningen av huset försämrats. Bevisbördan läggs dock på hyresgästen.

Åberg tycker inte att det föreslagna systemet för nyproduktion kommer att ställa alltför stora krav på att hyresgästen är duktig på att förhandla och processa.

– Det kan jag kanske inte riktigt se. Eftersom huvudregeln är att det är KPI som styr. Och KPI kan man lätt få reda på, säger Åberg.

Omstritt förslag

Förslaget om fri hyressättning för nyproducerade lägenheter är en punkt i januariavtalet mellan regeringen, Centern och Liberalerna.

Enligt de borgerliga partierna kommer förslaget att leda till fler lägenheter och kortare bostadsköer. Enligt kritikerna leder det till högre hyror.

Men Kazimir Åberg har inga beräkningar, eller någon uppskattning, av hur byggandet kan komma att påverkas.

– Det vet inte jag eller någon annan. Vi har frågat fastighetsägarna och allmännyttan och fått svaret att de kommer att bygga mer. Men det finns en stor osäkerhet. Men nyproduktionen är 1 procent. Jag har svårt att tro att den skulle bli 10 procent.

Frågan är dock hur bostadsbehovet för grupper som nu har svårt att få bostad, som ungdomar, nyanlända och nyskilda, tillgodoses med det här förslaget.

– Man skulle kunna tänka sig att det i vissa lägen med hög attraktionskraft byggs med högre hyror för de grupper som kan betala de hyrorna. Det överskottet kan användas till att bygga exempelvis studentbostäder, säger han.

Hur bostadssegregationen kan komma att påverkas av förslaget har han ingen uppfattning om.

– Det har inte ingått i mitt uppdrag.

Trots att förslaget bara gäller nyproduktion, varnar kritikerna för att det bara är första steget mot att införa marknadshyror på hela bostadsmarknaden.

Men utredaren håller inte med om att det kommer att bli en indirekt effekt, i alla fall inte utifrån förslaget som han lämnar.

– Det beror sedan på vad politikerna hittar på. Men nyproduktionen står bara för 1 procent.

Han ser inte någon risk för att utredningens förslag skulle göra att de högre hyrorna "spiller över" på det befintliga beståndet, eftersom hyror som bestämts utifrån det nya systemet inte får användas som jämförelse då hyror i det gamla systemet sätts.

Vänsterpartiet hotar att fälla regeringen om förslaget blir verklighet. Hyresgästföreningen är starkt kritisk till förslaget, som de menar endast gynnar redan välmående fastighetsägare.