– Fotbollen har gett en väg in i samhället
Enzo Vesprini bytte Italien mot Köping – och blev fotbollsdomare på proffsnivå
Publicerad 2022-02-21
Han landade förundrad i Köping. Mitt i ett snöfall.
Allt var annorlunda än hemma i Italien - och på något sätt alldeles underbart.
– Nu är jag så förblindad av kärleken till Sverige, att jag glömmer de gråa och kalla dagarna, säger han.
Enzo Vesprini, 37, kom till Sverige för sex år sedan och gjort kometkarriär som domare. I år blir det tredje säsongen som huvuddomare i superettan – och som fjärdedomare i allsvenskan.
– Min svenska var dålig, men som domare behöver man inte snacka så mycket, haha, säger Enzo som numera har en hyfsad svenska.
– Jag lär mig via kompisar, radio och teve. Men det är svårt. Jättesvårt.
”Det var magiskt”
Att välja småstadslivet i Köping vid Mälarens sötvatten framför pulsen i Civitanova Marche vid Adriatiska havet är ett stort steg. Värme mot kyla. Stor släkt och vänner mot några bekanta.
– Jag kommer så väl ihåg första gången jag landade i Sverige. Det var i april. I Italien var det varmt och härligt… här snöade det. Jag hade bara min tunna läderjacka på mig och tyckte det var magiskt - trots att jag frös.
Ska öppna restaurang
I dag har Enzo vant sig vid det svenska vädret. Han har börjat uppskatta soliga dagar på ett annat sätt än han gjorde hemma i Italien. Som så många andra har han inte kunnat åka och hälsa på familjen på grund av pandemin.
Så han har funderat. Som utbildad arkitekt har han uppdrag i Italien som han kan sköta från hemmakontoret i Köping. Domarjobbet är ju säsongsbetonat. Men någonting saknades.
– Jag älskar ju både Italien och Sverige och vill knyta ihop det på något sätt. Så nu ska jag öppna en restaurang med traditionella italienska rätter baserade på min farmor och farfars recept, säger Enzo som rekryterat en italiensk kock för att få den rätta touchen på maten.
Ser svenskar som öppna
Fotboll och mat. Gemenskap och engagemang. Enzo säger att han inte gillar att sitta still. När han inte jobbar, tränar han och umgås med sina svenska kompisar. Han tycker svenskar är väldigt öppna och trevliga - även på fotbollsplanen.
– Det är förstås skillnad på italienska och svenska fotbollsspelare. De italienska är extremt passionerade med ett tydligt kroppsspråk och många protester. De svenska spelarna visar mindre känslor och uppskattar en dialog - vilket jag tycker är bra.
En annan skillnad är att det i svenska lag oftast finns spelare från många olika länder och kulturer. Då måste man kanske ta mer hänsyn.
– Fotbollen har ju förstås hjälpt mig att komma in bra i det svenska samhället. Jag hade tänkt flytta till en större stad efter några år i Köping, men nu blir jag kvar. Här känns det som hemma, säger Enzo som har en väldigt speciell vän som väntar på honom varje morgon.
– Ja, det är Seeyah - min nyinköpta travhäst som inte ville tävla. Nu kan han ta det lugnt och hänga med mig istället. Jag har precis lärt mig rida, så det är tur att han är snäll, haha.
