Löfven om ISK-kritiken: Vi ska inte försvåra för löntagare

Statsministern: Behöver resurser till välfärden

Publicerad 2021-06-09

Förslaget om ett tak på ISK har väckt starka reaktioner.

Nu bemöter statsminister Stefan Löfven (S) kritiken.

– Vi ska inte försvåra sparandet för vanliga löntagare, säger han till SVT.

Förra veckan blossade en het privatekonomisk debatt upp. En socialdemokratisk arbetsgrupp, ledd av finansminister Magdalena Andersson, meddelade i en underlagsrapport att sparandet i investeringssparkonto, ISK, ska ”begränsas kraftigt”.

Arbetsgruppen argumenterade för att ISK har gjort köp av aktier och fonder ”alltför skattemässigt förmånligt” och att de vill se ett tak i den populära sparformen. Men utan att specificera hur en eventuell begränsning skulle se ut.

Likväl lät inte kritiken vänta på sig. ”En häxjakt på vanliga människor”, kallade sparekonomen Frida Bratt förslaget och startade ett upprop för att behålla ISK så som det är uppbyggt i dag.

”Beskattningen är väldigt, väldigt låg”

Men enligt statsminister Stefan Löfven handlar förslaget inte om att försvåra för vanliga löntagare och småsparare.

– Det är inte alls det som det här är frågan om. Men vi ser att den stora delen av kapitalet som ligger i det här sparandet faktiskt är från de som har rätt bra inkomster, säger Stefan Löfven till SVT.

– Man ska ändå komma ihåg att den här beskattningen är väldigt, väldigt låg. Vi pratar om under 1 procent, säger Löfven.

Magdalena Andersson har hittills inte nämnt några summor som kommer att föreslås, men har i intervjuer hävdat att taket kommer vara närmare 3 miljoner, än de 200 000 kronorna som tidigare har diskuterats.

Statsminister Stefan Löfven (S).

Gått miste om 156 miljarder kronor

Sedan ISK infördes har systemet inneburit 156 miljarder kronor i minskade skatteintäkter, enligt beräkningar från Riksrevisionen och finansdepartementet.

Stefan Löfven säger i intervjun att välfärden kommer att behöva mycket resurser framöver. Och då behövs skatteintäkter, framhåller han.

– Vi behöver ha resurser till välfärden och då tycker jag att det är rimligt att de som har det bättre ställt bidrar mer. Jag tycker att det är en rimlig princip, men exakt vilka förslag som vi kommer att lägga, det kommer att avgöras senare.


Missa inte FOMY – Aftonbladets nya aktieskola